- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:635

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Treffenberg, Nils Curry Engelbrekt - 1. Triewald, Samuel - 2. Triewald, Mårten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kopparbergs län, den han innehade till 1892,
då han tog afsked. T. gjorde sig för öfrigt
ganska bemärkt på politikens fält, där han städse
med värme och en flytande tunga uppträdde som
målsman för de konservativa intressena. Såsom
ledamot af ridd. och adeln bevistade han den sista
ståndsriksdagen 1865–66 och var kanske den bland det
hvilande representationsförslagets motståndare, som
skarpast och lidelsefullast angrep detsamma. Efter
genomförandet af det nya riksdagsskicket hade han
vid flera riksdagar plats i Andra kammaren, nämligen
1869 samt 1873–75 såsom representant för Västerås,
Köping och Arboga och 1876–78 såsom fullmäktig för
Västerbottens städer och Härnösand. Han uppträdde
under denna tid som det maktägande landtmannapartiets
mest oförsonlige motståndare, den där gjorde sig
ett nöje att säga dess män så skarpa sanningar som
möjligt. Intrycket mildrades dock af hans öppenhet och
rättframhet jämte mindre vanliga fond af bonhommie och
personlig älskvärdhet. Samma drag utmärkte ock hans
uppträdande i Första kammaren 1889–97. Med alla sina
ideal i en förfluten tid, hade han svårt att finna
sig till rätta med den, hvari han lefde, och med
hans vulkaniska natur passade det ej heller i stycke
att på något sätt lägga kapson på sina meningar,
i huru bjärt motsats de än stodo med det rådande
tänkesättet. Också betraktades T. i mångt och mycket
som konservatismens »enfant terrible». Det fanns dock
områden, å hvilka T. var ganska reformvänlig. Vid de
af honom bevistade fem kyrkomötena 1873–93 tillhörde
han sålunda den moderata sidan och ifrade särskildt
för inskränkning i katekesutanläsningen. Bland
frågor, som särskildt intresserade honom, intog
hvad som rörde kommunikationsväsendet en framstående
plats. Härom vittnar bl. a. hans 1875 afgifna förslag
om skjutsväsendets ordnande äfvensom den verksamma del
han tog i förverkligande af planen för bergslagsbanan
och järnvägen Mora–Vänern. Vid 1893 års riksdag var
han ledamot af bevillningsutskottet. Död i Stockholm
d. 1 dec. 1897.

Gift 1862 med Ebba Charlotta Höök.


1. Triewald, Samuel,
vitter granskare, satiriker. Född
i Stockholm d. 1 maj 1688. Föräldrar: hofslagaren
Mårten Triewald och Brigitta Nooth.

T. erhöll sin
första bildning i tyska skolan i Stockholm och kom
därifrån till universitetet i Uppsala 1703. Två år
därefter blef han lärare för grefve G. O. Stenbock,
af hvars moder, den berömda Joh. Eleon. De la
Gardie, han starkt påverkades i fråga om sin
intellektuella utveckling. Efter vid universitetet
aflagda examina tjänstgjorde han 1707–10 såsom
e. o. i Riksarkivet, var 1710–12 stadd på resa i
Tyskland, Holland och England och utnämndes 1713 till
guvernementssekreterare i Bremen och Verden under
Vellingk, som satte stort värde på honom. Sedan
de nämnda tyska besittningarna gått för Sverige
förlorade, blef han 1718 anställd såsom registrator
i utrikesexpeditionen. Sedan han 1720 tjänstgjort
såsom förste legationssekreterare vid kongressen
i Braunschweig, adlades han 1723, men tog icke
introduktion på riddarhuset, hvartill anledningen
utan tvifvel var den, att han, som var en ifrig
anhängare af det »holsteinska partiet», kort därpå
inträdde i holsteinsk tjänst och 1725 blef hofråd
vid holsteinska legationen i Stockholm. När vid
riksdagen 1727 holsteinska partiet blifvit slaget ur
brädet, och 1728 en lag utkommit, som, vid äfventyr
af landsförvisning, förbjöd svensk man att inrikes
låta bruka sig i främmande makters tjänst, lämnade
T. Sverige, utnämndes 1729 till legationsråd och
antogs kort därpå till guvernör för holsteinska
hertigen prins August, en kusin till Carl XII:s
systerson Carl Fredrik. 1732 befordrades han till
justitieråd och blef 1738 verkligt statsråd. Sedan
hertig Carl Fredrik 1739 aflidit, förminskades
betydligt T:s inflytande vid holsteinska hofvet. Han
kvarstannade emellertid och afled i Kiel d. 23
jan. 1743.

T. var i besittning af stor lärdom och
vidsträckt beläsenhet. Han uppgifves hafva talat och
skrifvit ej mindre än nio språk. Också invaldes han
redan 1740 i Vetenskapsakademien samt var ledamot af
»Niedersachsische fruchtbringende gesellschaft». I
vår litteraturhistoria intager han ett framstående
rum såsom estetisk granskare och satiriker. I detta
hänseende utöfvade han ett ganska stort inflytande
på den följande tidens vittra utveckling, liksom
han kan anses såsom förste grundläggaren af den
satiriska skola, som nådde sin höjd med Kellgren och
Leopold. Såsom skald i den allvarliga genren har han
egentligen blott varit öfversättare men utmärker
sig alltid för godt val af original samt för ett
ledigt och vårdadt språk. Så väl hans satiriska som
allvarsamma dikter utgåfvos samlade efter hans död
under titel Lärospån i svenska skaldekonsten 1756
och intogos 1874 jämte några tyska dikter i 18:de
delen af Hansellis stora samling. T. var ägare
af en betydlig af honom själf hopbragt boksamling,
som 1746 såldes i Stockholm.

Ogift.


2. Triewald, Mårten,
mekaniker. Född i Stockholm d. 18 nov. 1691;
den föregåendes bror.

Af fadern, till börden tysk,
insattes T. tidigt i tyska skolan i Stockholm,
hvarefter han ägnade sig åt handeln. Då denna
utkomstväg misslyckades, beslöt han sig för en
resa till England, där han blef
bekant med holsteinska ministern, som tog honom
i sitt hus och begagnade honom vid sin brefväxling
m. m. Sedan han vunnit flera bekantskaper, erhöll han
anställning på en köpman Rodleys kontor och fick 1716
plats såsom inspektor öfver dennes Stenkolsgrufvor
i Newcastle. Ägnande sig här åt mekaniska studier,
gjorde han sig väl förtrogen med konstruktionen af
de vid grufbrytningen och kolupphämtningen använda
»eldmaskinerna» (ångmaskinerna), samt företog vid dem
flera ändringar och förbättringar. Återkommen till
Sverige, efter tio års vistelse i Storbritannien,
1726, förstod han göra sina kunskaper både kända
och erkända. Åren 1728

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free