- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:645

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tybeck, Johan - Törne - 1. Törne, Olof von - 2. Törne, Johan Reinhold von - Törneblad, Bengt Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

korrespondensen mellan denna och de mänskliga
individerna. Han afled 1831 på ett litet hemman,
Ön, på Fogdön i Mälaren, hvilket hemman han
erhållit till lifstidsbesittning af familjen
Liljencrantz.

I nämnda enkla data innefattas T:s
lefnadshistoria. Flera gånger anmäld i konsistorium
för hernhutism och svedenborgska villfarelser,
blef han, såsom nyss är nämndt, afsatt från sitt
prästerliga ämbete. Denna åtgärd föranleddes närmast
af hans 1817 offentliggjorda Biblisk förklaring öfver
högmessotexterna på 2:dra stora böndagen
. Drabbad
af tryckfrihetsåtal och inkallad till förhör inför
domkapitlet, utgaf han sina härvid afgifna svar
under titeln Hvad är christlig sanning om Gud? 1818
äfvensom rättegångshandlingarna i tryckfrihetsmålet
i en skrift kallad Religionens helgedom eller Herrans
gudomlighet och ordets gällande domsrätt
1820. Efter
sin afsättning fortsatte T. med största ifver sitt
författarskap, hvilket förnämligast var riktadt
mot statskyrkan. Af hans arbeten, som voro ganska
medelmåttiga i stilistiskt hänseende men det oaktadt
icke saknade spridning bland de bildade klasserna,
må nämnas: Christlig undersökning öfver aposteln
Pauli lära om lagens gerningar
1819, som äfven
drabbades af åtal, Likheten och skilnaden emellan
Pauli lära och Luthers system om gerningar, Tro och
rättfärdighet
1820, innehållande rättegångshandlingar
rörande föregående skrift, Em. Swedenborgs skrifter
och christendomens tillstånd
s. å., Okonstladt och
alvarligt försvar för christna religionens heliga
grundläror
s. å. Den vigtiga striden mellan sanningens
ljus och fördomarnas mörker
1821, Skall christna
religionen i svenska kyrkan stå eller falla?
1822,
Försök att göra Luthers catheches och dess förklaring
genom rättelser nyttig
s. å., Jemförelse emellan det
symboliska systemet i religionsläran och det rent
bibliska
1826, Oförgriplig erinran och betraktelse
vid förslaget till förbättring af kyrkolag
1828, –
de båda sistnämnda skrifterna åtalade men frikända
– samt Ett läsvärdt samtal emellan tvenne åldriga
teologer
s. å., o. s. v.


Törne.
Svensk släkt, hvars äldste kände stamfader
Olof, som lefde i början af 1500-talet, var fader
till Nils Olofsson, som var knekthöfvitsman
å 1560-talet. Dennes sonson Hans, som 1667 blef
politieborgmästare i Stockholm och dog 1671, antog sin
moders släktnamn Törne. Hans äldsta sons söner
Mikael och Olof adlades 1727 och 1726 med
namnet von Törne, liksom 1731 hans femte sons son
Peter. Borgmästare Hans Törnes andre son, Olof,
adlades 1698 under namnet Törnflycht (se nedan),
hans tredje sons son, Carl, 1719 under namnet
Törnebladh (se nedan), hans fjärde sons son,
Carl, 1708 under namnet Törnstjerna och hans
yngste son, Lorens, 1698 under namnet Törne.


1. Törne, Olof von,
ämbetsman, politiker. Född i Stockholm d. 4 juli 1686.
Föräldrar: justitieborgmästaren i Stockholm Mikael
Törne
och Brita Andersén.

Efter slutade studier i Uppsala
tjänstgjorde T. som sekreterare åt
Carl Gyllenborg under dennes ministertid i England
och blef 1719 e. o. assessor i kommerskollegium,
där han 1728 befordrades till kommissarie, 1729 till
ordinarie assessor och 1732 till kommerseråd. Sedan
han 1726 adlats under namnet von Törne, skyndade han
ock att på politikens väg göra sina gåfvor gällande
och gjorde sig snart bemärkt som en af tidens slugaste
och skickligaste partigängare. Vid 1734 års riksdag,
då han var medlem af sekreta utskottet och dess
mindre sekreta deputation, anses han varit den, som,
mot en kontant erkänsla af franska ministern Casteja
af 60,000 plåtar, förmedlat förbindelsen mellan denne
och det då nybildade Hattpartiets spetsar, D. N. von
Höpken och Carl Gyllenborg. Han var ock outtröttlig
att till samma partis förmån bereda marken till
1738 års riksdag, dels genom utgifvande af
stridsskrifter och dels genom värfvande af fullmakter
å riddarhuset. Som belöning för sitt nit hedrad
med att åter insättas i sekreta utskottet och dess
mindre sekreta deputation, utvecklade han ock
1739 ett energiskt arbete för Gyllenborgs val
till kanslipresident. Äfven vid 1740–41 och
1742–43 års riksdagar hade han plats i samma utskott,
vid den sistnämnda, då vinden blåste hans parti
emot, den ende af detsamma, som vid riksdagens början
där insattes. Död d. 23 juni 1745.

Gift 1724 med Maria Linroth.


2. Törne, Johan Reinhold von,
krigare. Född på Friggesby i Finland d. 5 aug. 1752. Föräldrar:
generalmajoren Peter Törne – 1751 adlad under namnet
von Törne – och friherrinnan Johanna Lovisa
Armfelt
.

Antagen i krigstjänst redan 1766, blef T. 1772 fänrik
vid Savolaks infanteriregemente. Kapten 1783, deltog
han i 1788–90 års krig, särskildt utmärkande sig vid
Porossalmi, och befordrades 1790 till major. Under
1808–09 års krig blef T. chef för en af regementets
bataljoner, med heder kämpande vid Lappo, Alavo
och Oravais. Utnämnd till öfverstlöjtnant, var
han med om återtåget mot norr och tillhörde sedan
J. A. Cronstedts fördelning i Umeå. När i mars 1809
ryssarna gingo öfver Kvarken, afvisade T. vid Åbbola
fiendens anfall men måste i afsaknad af artilleri
draga sig tillbaka. Efter fredsslutet tog T. afsked
ur svensk tjänst och afled i Borgå d. 3 okt. 1810.

Han har som bekant blifvit besjungen af Runeberg,
som i »Fänrik Stål» skildrar honom som en hederlig och
uppriktig natur, med ett lynne af icke ringa trygghet
och kallblodighet, men kryddadt af en torrolig
humor.

Gift 1802 med Hedvig Sofia von Essen.


Törneblad, Bengt Johan,
skriftställare, tidningsutgifvare. Född af bondeföräldrar i
Törnsfall nära Västervik d. 25 sept. 1782.

Efter slutade studier i Uppsala, där han blifvit student
1802, beträdde T. ämbetsmannabanan och ingick som
e. o. tjänsteman i Pommerska fältkontoret 1808. Året
därefter sökte och erhöll han en anställning vid
tullverket i Stockholm,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free