- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:646

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Törneblad, Bengt Johan - Törnebladh - 1. Törnebladh, Carl Petter - 2. Törnebladh, Henrik Ragnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarjämte han för sin utkomst äfven arbetade på
ett handelskontor. Någon tid tjänstgjorde han
såsom notarie vid sjötulls- och posträtterna. Som
emellertid dessa befattningar ej voro tillräckligt
inkomstbringande, lämnade han statens tjänst för
att ägna sig åt publiciteten och utgaf 1810–12
tidningen »Nya posten», i hvilken 1810 förekom fabeln
»Räfvarna», som gaf uttryck åt misstankarna rörande
kronprinsen Carl Augusts förgiftning och säkerligen
härigenom i betydlig mån gaf anledning till Fersenska
mordet. Under åren 1816–17 redigerade och utgaf han
»Föreningen; Skandinaviskt folkblad» samt 1817–18
»Svenskt Nationalblad». I början uppträdde T. med
häftighet emot den s. k. Nya skolan och dess organ
»Polyfem» men blef snart en af dennas ifrigaste
försvarare och kan sägas för hennes skull ha uppoffrat
sin timliga lycka. Genom fosforisterna bekant med
Schillers arbeten, synes han hafva föresatt sig
att omkläda dennes samtliga dramatiska arbeten i
svensk dräkt. Hans öfversättningar af »Don Carlos»
samt »Jungfrun af Orleans» 1813 och af »Wallenstein»
1814 ådrogo honom likväl så betydliga förluster, att
han råkade i ekonomiskt obestånd, särdeles som hans
egna arbeten icke heller lämnade någon behållning. För
att skaffa bröd för dagen måste han därför undfägna
allmänheten med en hop småsaker, som kunde påräkna
en större afsättning, och utgaf tid efter annan:
Försök till ett svenskt-kritiskt real-lexikon uppå de
märkvärdigaste ord och talesätt, hvilka i allmänna
sammanlefnaden förekomma
1813, Friherre Dolk. Roman
utgifven af Ottar Tralling
3 del. 1814–15, Tiden
och Bonaparte
1814, Gubben med skåpet; första –
tredje vandringen
1819 m. m. af samma art. Han har
jämväl lämnat öfversättningar af A. W. Schlegels »En
skön och putslustig nyårslek,» af La Motte Fouqués’
Smärre romaner, »Dödsförbundet», och »Undine» samt
af Cervantes »Hustrun på prof», de flesta af dessa
liksom öfriga alster af hans penna röjande en makt
öfver svenska språket, som på den tiden hörde till
sällsyntheterna. Död i Stockholm d. 1 aug. 1820.


Törnebladh.
Adlig ätt, utgörande en utgrening af
släkten Törne (se Törneska släktöfversikten), i
det att kommissarien i kammarrevisionen Carl Hansson
Törne 1719 adlades under namnet Törnebladh.


1. Törnebladh, Carl Petter,
justitiestatsminister. Född d. 3
nov. 1774. Föräldrar: bergmästaren Anders Törnebladh
och Beata Unge.

Efter vid universitetet i
Lund aflagda examina, började T. vid aderton års
ålder sin juridiska bana såsom auskultant i Göta
hofrätt. Förordnad till vice häradshöfding 1796
och antagen 1797 till e. o. kanslist i
justitierevisions-expeditionen, öfvergick han det sistnämnda
året från Göta till Svea hofrätt och befordrades
1799 till notarie i krigshofrätten samt kvarstod
såsom sådan till 1802. Sedan han 1801 erhållit
häradshöfdings fullmakt med tur och befordringsrätt,
utnämndes han 1806 till häradshöfding i Öster-Nerikes
domsaga, undfick 1814 titel af hofrättsråd,
samt förflyttades 1821 såsom domhafvande till
Jönåkers, Oppunda m. fl. härads domsaga i
Södermanland. Vid riksdagen 1823 utsågs han
af rikets ständer till justitieombudsman och
innehade denna befattning till 1835. Tillförordnad
justitiekansler 1836–37, inkallades han 1840 i
konseljen såsom konsultativt statsråd. Året därefter
blef han justitiestatsminister, och i följd däraf
uppflyttad bland rikets herrar. Tog afsked från
justitiestatsministerämbetet 1843, samt afled i
Stockholm d. 17 juni 1844. På sin tid ansedd för
en af de skickligare juristerna inom landet, deltog
han 1811–14 som ledamot i lagkommittén, och var 1841
ordförande i lagberedningen.

Gift 1812 med Sofia Charlotta von Oldensköld.


2. Törnebladh, Henrik Ragnar,
skolman, pedagogisk författare, kommunalman, politiker.
Född i Hubbo församling af Västmanland d. 1 febr. 1833;
den föreg. kusins son. Föräldrar: öfverstlöjtnanten
Gustaf Törnebladh och Britta Johanna Hedenblad.

I Uppsala, där T. blef student 1848,
aflade han fil. kand. examen 1853 och innehade
andra hedersrummet vid promotionen det följande
året. 1855 kallades han till docent i latinska
skaldekonsten vid universitetet i Uppsala samt
utnämndes 1858 till lektor i latinska språket vid
Kalmar Högre elementarläroverk. 1859–60 var han
såsom Pipersk stipendiat stadd på en vetenskaplig resa
i Frankrike och Tyskland. Från 1867 äfven utöfvande
rektoratet vid sitt läroverk, deltog T. med stor
energi i stadens kommunala lif, var stadsfullmäktig
1863–79 (därunder i åtskilliga år dess ordf.),
landstingsman 1867–78, m. m. 1873–75 var han äfven
stadens representant i Andra kammaren. Under tiden
uppfördes han i andra förslagsrummet till adjunkturen
i latinska språket vid Uppsala universitet 1861
och 1875 till professuren i samma ämne. Rektor vid
Högre allmänna läroverket å Södermalm i Stockholm
1879–84, var han äfven lektor därstädes 1882–1903,
men åtnjöt ständig tjänstledighet från 1884 som
fullmäktig i riksbanken och deputerad för den inre
förvaltningen, i hvilken egenskap han ännu (1906)
fungerar. I besittning af grundliga pedagogiska
insikter, har han äfven på andra sätt än som lärare
haft tillfälle att göra dessa gällande. Så har han
varit medlem af språkundervisningskommissionen 1865–66,
af kommittén för revision af läroverksstadgan
1870–72, af kommissionen för åstadkommande af
likformig uppställning af grammatiska läroböcker
1879–81 och af läroverkskommittén 1882–84, i
hvilken han fungerade såsom vice ordf. Ordförande- eller
vice-ordförandeskapet har äfven varit
honom anförtrodt vid flera allmänna läromöten,
och vid nordiska filologmötet 1886 intog han
ordförandeplatsen.

Vid 1880 års riksdag gjorde
han sitt inträde i riksdagens Första kammare som
representant för Kalmar läns norra landsting och kom,
tack vare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:53:02 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free