Wahlgren, Fredrik August, zoolog, anatom. Född i Lund d. 26 aug. 1819. Föräldrar: tenngjutaren Olof Wahlgren och Rebecka Scharffenberg. Student i Lund 1835, blef W. med. kand. 1845, med. lic. 1847, kir. magister 1848 och med. d:r 1850. W. utnämndes till docent i teoretisk och rättsmedicin vid Lunds universitet 1849. Sedan han s. å. och en del af 1850 gjort en vetenskaplig resa i Holland, Frankrike och Tyskland, förordnades han till anatomie adjunkt och prosektor vid Karolinska institutet 1850, samt till professor och lärare vid veterinärinrättningen i Stockholm 1851, hvarefter han följande året befordrades till anatomie adjunkt och prosektor vid universitet i Lund, blef föreståndare för zoologiska museum därstädes 1856 och utnämndes 1857 till professor i zoologi vid nämnda lärosäte. Hedersdoktor vid Lunds universitets tvåhundraårs jubileum 1868, afled W. i Lund d. 27 juli 1877. Utom smärre meddelanden och referat i Hygiäa, Jägarförbundets nya tidskrift, Wulffs Tidning för landthushållning o. s. v. har W. utgifvit: Bidrag till generationsorganernas anatomi och physiologi hos människan och däggdjuren, akad. afhandl., 1849, Kort framställning af vensystemets allmänna anatomi hos människan, med fästadt afseende äfven på de öfriga däggdjuren, akad. afhandl., 1851, Öfversikt af matsmältningsorganernas byggnad hos irregulärdjur och coelenterater, akad. afhandl., 1857, Om byggnaden af ryggmärgen och ryggmärgsganglierna hos rockan i Vet.-akad:s handlingar 1853 (belönad med Flormanska priset), har ombesörjt tvenne upplagor af Flormans »Underrättelser om hushållsdjurens vård och skötsel» 1854 och 1861 m. m. Gift 1: 1856 med Clara Magdalena Lovén och 2: 1875 med Maria Seldener. 1. Vahlin, Olof Fredrik, vitter. Född i Falun d. 22 april 1805. Föräldrar: sämskmakareåldermannen Olof Vahlin och Anna Kristina Schubert. Efter tvenne års vistelse vid universitetet lämnade V. Uppsala 1828 och antog prästerlig ordination, hvarefter han tjänstgjorde som slotts- och hospitalspredikant i Västerås till 1842, då han befordrades till kyrkoherde i Möklinta af Västerås stift, hvilket pastorat han 1854 utbytte mot Gagnef och Mockfjärd i Dalarne. Död i Gagnef d. 12 jan. 1862. Under sin Västeråstid tjänstgjorde han längre och kortare tider dels såsom andre sekreterare i Västmanlands läns hushållningssällskap, dels som biträdande vid konsistoriiexpeditionen och som föreståndare för Västerås stifts folkskollärareseminarium. 1835 eröfrade han Svenska akademiens andra pris för sitt skaldestycke Bröllopet på Gulleråsen. Utom flere dikter, dels särskildt utgifna, dels införda i Hebe, Mellins Winterblommor med flere tidskrifter under signaturen Vhn, har V. utgifvit Sånger i Dalarne 1832, som »mycket påminna om J. O. Wallin, men utan imitationens vanliga lyten». Han var därjämte under flera år en flitig medarbetare i »Vestmanlands läns tidning», samt utgaf Ecklesiastiktidningen Aros 1840. Gift med Lina Lundevall. 2. Vahlin, Olof Valdemar, skolman, politiker. Född i Västerås d. 18 dec. 1838; den föreg. son. Student i Uppsala 1858, beredde sig V. för den filosofiska graden men måste snart på grund af medellöshet afbryta studierna. Efter att under en följd af år som vikarierande och extra lärare tjänstgjort vid Falu allm. läroverk, utnämndes V. 1869 till adjunkt därstädes och verkade på denna post till sin död i Falun d. 5 maj 1903. Lifligt intresserad af allmänna angelägenheter, togs V. i sin stad flitigt i anspråk för sådana, bl. a. som stadsfullmäktig 1876--92. Invald i riksdagens Andra kammare 1887 som representant för Dalastäderna, fungerade han som sådan till och med 1899 års riksdag. Han gjorde sig här snart känd som en pregnant typ för whigliberalismen af engelskt snitt, lika genomträngd af entusiasm för frihetens grundsatser som främmande för ultraism och utopiska hugskott. Hans varma högstämda vältalighet gjorde honom snart till en af kammarens mest uppmärksammade talare, och må bland hans anföranden särskildt framhållas uppträdandet mot 1889 års förslag till inskränkning i tryckfriheten (»munkorgslagen») och försvaret för den motion om grundlagsstadgad garanti för församlingsrätten, han jämte P. Andersson i Högkil väckt vid 1890 års riksdag. 1892--94 förtroendeman inom »centern», var V. 1891--98 ledamot af konstitutionsutskottet och 1896--97 statsrevisor. Ett typiskt uttryck för V:s liberala åskådning utgör den glänsande motion i rösträttsfrågan, som vid 1893 års riksdag framlämnades af P. G. Petersson i Brystorp, men hvilken, som allmänt kändt är, flutit ur V:s penna. Gift 1889 med sin kusin Eva Maria Nordström. Wahlström, Jonas Gustaf, historieforskare, publicist, riksdagsman. Född d. 15 dec. 1814 i Nors prästgård i Värmland. Föräldrar: prosten i Nor, teologie doktorn Jonas Wahlström och Gustafva Maria Vigelius. W. blef 1831 student i Uppsala, där han 1839 under J. H. Schröders presidium försvarade sin för filosofiska graden författade afhandling Liber, qui inscribitur Um Styrilse Konunga ok Höfdinga sub examen revocatus och samma år erhöll lagerkransen. Förordnad 1840 till e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket, befordrades han till Lidénsk amanuens 1845, blef förste amanuens 1847 samt tog afsked från biblioteket 1850, hvarefter han bosatte sig i Stockholm. Under samma tid tjänstgjorde han såsom lärare i historia vid Uppsala lyceum 1839 och 1846 samt vid Realgymnasium 1846. 1839 anlade han tillsammans med Aug. T. Låstbom i Uppsala ett nytt tryckeri med utländska stilar samt grekiska, hebreiska,