Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wahlgren, Fredrik August - 1. Vahlin, Olof Fredrik - 2. Vahlin, Olof Valdemar - Wahlström, Jonas Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wahlgren, Fredrik August,
zoolog, anatom. Född
i Lund d. 26 aug. 1819. Föräldrar: tenngjutaren
Olof Wahlgren och Rebecka Scharffenberg.
Student i Lund 1835, blef W. med. kand. 1845,
med. lic. 1847, kir. magister 1848 och med. d:r
1850. W. utnämndes till docent i teoretisk och
rättsmedicin vid Lunds universitet 1849. Sedan han
s. å. och en del af 1850 gjort en vetenskaplig resa
i Holland, Frankrike och Tyskland, förordnades han
till anatomie adjunkt och prosektor vid Karolinska
institutet 1850, samt till professor och lärare vid
veterinärinrättningen i Stockholm 1851, hvarefter
han följande året befordrades till anatomie
adjunkt och prosektor vid universitet i Lund, blef
föreståndare för zoologiska museum därstädes 1856
och utnämndes 1857 till professor i zoologi vid
nämnda lärosäte. Hedersdoktor vid Lunds universitets
tvåhundraårs jubileum 1868, afled W. i Lund d. 27
juli 1877.
Utom smärre meddelanden och referat i
Hygiäa, Jägarförbundets nya tidskrift, Wulffs Tidning
för landthushållning o. s. v. har W. utgifvit: Bidrag
till generationsorganernas anatomi och physiologi
hos människan och däggdjuren, akad. afhandl.,
1849, Kort framställning af vensystemets allmänna
anatomi hos människan, med fästadt afseende äfven på
de öfriga däggdjuren, akad. afhandl., 1851, Öfversikt
af matsmältningsorganernas byggnad hos irregulärdjur
och coelenterater, akad. afhandl., 1857, Om byggnaden
af ryggmärgen och ryggmärgsganglierna hos rockan i
Vet.-akad:s handlingar 1853 (belönad med Flormanska
priset), har ombesörjt tvenne upplagor af Flormans
»Underrättelser om hushållsdjurens vård och skötsel»
1854 och 1861 m. m.
Gift 1: 1856 med Clara Magdalena
Lovén och 2: 1875 med Maria Seldener.
1. Vahlin, Olof Fredrik,
vitter. Född i Falun d. 22 april 1805. Föräldrar:
sämskmakareåldermannen Olof Vahlin och
Anna Kristina Schubert.
Efter tvenne års vistelse vid universitetet lämnade V. Uppsala
1828 och antog prästerlig ordination, hvarefter
han tjänstgjorde som slotts- och
hospitalspredikant i Västerås till 1842, då
han befordrades till kyrkoherde i Möklinta
af Västerås stift, hvilket pastorat han 1854
utbytte mot Gagnef och Mockfjärd i Dalarne. Död
i Gagnef d. 12 jan. 1862.
Under sin Västeråstid
tjänstgjorde han längre och kortare tider dels
såsom andre sekreterare i Västmanlands läns
hushållningssällskap, dels som biträdande vid
konsistoriiexpeditionen och som föreståndare för
Västerås stifts folkskollärareseminarium.
1835 eröfrade han Svenska akademiens andra pris för sitt
skaldestycke Bröllopet på Gulleråsen. Utom flere
dikter, dels särskildt utgifna, dels införda i Hebe,
Mellins Winterblommor med flere tidskrifter under
signaturen Vhn, har V. utgifvit Sånger i Dalarne
1832, som »mycket påminna om J. O. Wallin, men utan
imitationens vanliga lyten».
Han var därjämte under flera år en flitig
medarbetare i »Vestmanlands läns tidning», samt utgaf
Ecklesiastiktidningen Aros 1840.
Gift med Lina Lundevall.
2. Vahlin, Olof Valdemar,
skolman, politiker. Född i
Västerås d. 18 dec. 1838; den föreg. son.
Student i Uppsala 1858, beredde sig V. för den filosofiska
graden men måste snart på grund af medellöshet
afbryta studierna. Efter att under en följd af år
som vikarierande och extra lärare tjänstgjort vid
Falu allm. läroverk, utnämndes V. 1869 till adjunkt
därstädes och verkade på denna post till sin död i
Falun d. 5 maj 1903.
Lifligt intresserad af allmänna
angelägenheter, togs V. i sin stad flitigt i anspråk
för sådana, bl. a. som stadsfullmäktig 1876–92. Invald
i riksdagens Andra kammare 1887 som representant
för Dalastäderna, fungerade han som sådan till och
med 1899 års riksdag. Han gjorde sig här snart känd
som en pregnant typ för whigliberalismen af engelskt
snitt, lika genomträngd af entusiasm för frihetens
grundsatser som främmande för ultraism och utopiska
hugskott. Hans varma högstämda vältalighet gjorde
honom snart till en af kammarens mest uppmärksammade
talare, och må bland hans anföranden särskildt
framhållas uppträdandet mot 1889 års förslag till
inskränkning i tryckfriheten (»munkorgslagen») och
försvaret för den motion om grundlagsstadgad garanti
för församlingsrätten, han jämte P. Andersson i Högkil
väckt vid 1890 års riksdag. 1892–94 förtroendeman
inom »centern», var V. 1891–98 ledamot af
konstitutionsutskottet och 1896–97 statsrevisor. Ett
typiskt uttryck för V:s liberala åskådning utgör den
glänsande motion i rösträttsfrågan, som vid 1893 års
riksdag framlämnades af P. G. Petersson i Brystorp,
men hvilken, som allmänt kändt är, flutit ur V:s
penna.
Gift 1889 med sin kusin Eva Maria Nordström.
Wahlström, Jonas Gustaf,
historieforskare, publicist,
riksdagsman. Född d. 15 dec. 1814 i Nors prästgård i
Värmland. Föräldrar: prosten i Nor, teologie doktorn
Jonas Wahlström och Gustafva Maria Vigelius.
W. blef 1831 student i Uppsala, där han 1839
under J. H. Schröders presidium försvarade sin för
filosofiska graden författade afhandling Liber, qui
inscribitur Um Styrilse Konunga ok Höfdinga sub examen
revocatus och samma år erhöll lagerkransen. Förordnad
1840 till e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket,
befordrades han till Lidénsk amanuens 1845, blef
förste amanuens 1847 samt tog afsked från biblioteket
1850, hvarefter han bosatte sig i Stockholm. Under
samma tid tjänstgjorde han såsom lärare i historia vid
Uppsala lyceum 1839 och 1846 samt vid Realgymnasium
1846. 1839 anlade han tillsammans med Aug. T. Låstbom
i Uppsala ett nytt tryckeri med utländska stilar samt
grekiska, hebreiska,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
