Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilhelmson, Carl Wilhelm - Willin, Johan - Willman, Per Anders Johan - Wilskman, Sven - Winbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1899, Två flickor på vägen 1900, Fiskarkvinna
på hemväg från kyrkan 1900, i Nationalmuseum,
Lördagsafton 1901, Husets dotter, Målarinnor,
den stora målningen i centralposthuset i Stockholm,
föreställande en hamnscen med postens hämtande vid
en ångare, m. m. W. är en kärf och sund figurmålare,
som med gedigen, ärlig konst återger västkustens
befolkning. Få målare förstå att så väl som W. få
fram det svenska draget i typerna.
Gift 1901 med Albertina (Berta) Kerfstedt.
Willin, Johan,
fattigskolestiftare. Född d. 25
maj 1732 och son af en torpare nära Göteborg.
W:s böjelse för studier visade sig tidigt så
stark, att föräldrarna, trots sina trånga villkor,
biföllo hans anhållan att insätta honom i Göteborgs
trivialskola. Student i Lund 1752, åtföljde han 1754
en sin discipel till Greifswald, där han följande
år blef magister. Prästvigd 1756, tjänstgjorde han
några år å landet till 1760, då han blef rektor
i Göteborgs Tysk-skola, hvilken han snart från
lägervall bragte i ett blomstrande skick. 1765 blef
han fattighuspredikant i Göteborg. Som sådan tog han
initiativ till den ännu i dag bestående Willinska
fattigfriskolan. Sedan tio vänner sammanskjutit 80
rdr till 17 barns underhåll, uppmanade W. en dag
från predikstolen till offer för den goda saken. Man
skyndade att inlägga sina skärfvar, och många,
som ej för tillfället voro försedda med kontanta
penningar, offrade guldringar och andra dyrbarheter,
som de sedan inlöste med redbart mynt. Skolan tog
ock en sådan fart, att redan 1817 omkring 5 à 600
barn där kunde njuta fri undervisning och af dessa
ett större antal äfven fri förtäring. 1827 infördes
där den Bell-Lancasterska undervisningsmetoden.
W., som afled 1772, var sedan 1760 gift med Siri Lundberg.
Willman, Per Anders Johan,
operasångare. Född i Stockholm d. 22 juli 1834.
Föräldrar: hofkapellisten och musikläraren
Olof Willman och Ulrika Kristina Lindblad.
Kort efter det W. 1852 blifvit student i Uppsala,
begynte han sina sångstudier under Günthers
ledning i Stockholm och ingick vid k. teatern
i juli 1853. Ett halft år senare, i jan. 1854,
debuterade han som Sarastro i »Trollflöjten»
och anställdes som lyrisk skådespelare vid den
nämnda scenen 1856.
De följande åren 1857–59
studerade han i Paris sångkonsten under Laget
och Duprez samt plastik under Delsarte. Efter en
ny debut, som Bertram i »Robert», anställdes han
den 1 juli 1859 vid den k. operan i Stockholm med
lifstidsengagemang. Sin största utveckling erhöll
W. 1861–64, då A. Bournonville var anställd vid
operan som intendent och med W. inöfvade flere partier
bl. a. Mefistofeles i »Faust», hans glansroll. W. var
en ovanligt intelligent och talangfull artist, lika
utmärkt på det seriösa som humoristiska området. Heder
och skurkaktighet, värdighet och löjlighet – allt
kunde han tolka med sin betydande dramatiska
talang. Af roller må utom de redan nämnda, anföras:
Kaspers i »Friskytten», Leporellos i »Don Juan»,
Marcels i »Hugenotterna», Gavestons i »Hvita frun»,
Sulpiz’ i »Regementets dotter», Ferrandos
i »Trubaduren», Rebolledos i »Kronjuvelerna», Osmins
i »Enleveringen ur Seraljen», Pietros i »Den stumma»,
Zacharias i »Profeten», Walter Fürsts i
»Vilhelm Tell», Muzas i »Estella di Soria»,
Bellamys i »Villars dragoner», Roccos i »Fidelio»,
tsar Peters i »Nordens stjärna», landtgrefvens
i »Tannhäuser», Plumketts i »Martha», Giacomos
i »Fra Diavolo», Silvas i »Ernani», Dalands
i »Den flygande holländaren», Jupiters i »Philemon
och Baucis», Marco Spadas, Don Juans, Figaros, Don
Pasquales, etc. Äfven i talpjäser uppträdde han på den
k. scenen. Vid uppförandet på konserter af Haydns och
Händels oratorier var W. på grund af sitt måttfulla
och flärdfria musikaliska föredrag själfskrifven
som tolk i de stora baspartierna.
W. var jämte sin hustru föreståndare för k. teaterns elevskola
1877–86. Han blef 1881 intendent och 1883 direktör
för de k. teatrarna och drog sig 1888 tillbaka till
privatlifvet. Död d. 17 jan. 1898 vid det första af
teaterkommitténs sammanträden, som han bevistade.
Gift 1:1871 med Hedvig Charlotta Constantia Harling,
som, född i Stockholm d. 18 juli 1841 och död
därstädes d. 15 aug. 1887, under många år var en
framstående lyrisk artist vid k. teatern och 1877–86
förestod dess elevskola, 2: 1888 med Fanny Elvira
Åberg och 3: 1895 med friherrinnan Eva Eugenia Adèle
Hermelin.
<b>Wilskman, Sven,</i>
präst, författare. Född på Uddetorp
nära Skara d. 23 maj 1716. Föräldrar: lektorn vid
Skara läroverk Gabriel Wilskman och Ingeborg Kristina
Bjerchenius.
Uppfostrad under faderns ögon vid
nämnda skola, anlände W. 1734 till Uppsala och blef
fil. magister 1743. Prästvigd 1745, förordnades han
samtidigt till gymnasiiadjunkt i Skara, antogs till
konsistoriinotarie 1751 och blef tre år därefter
rektor vid Skara skola. 1757 återflyttades han till
gymnasiet, som utnämnd hist. et. moral. lektor,
och blef rektor därstädes 1760. Han fick fullmakt på
Fredsbergs pastorat 1763, som han tillträdde följande
år, undfick teologie doktors värdighet vid kröningen
1772 och förordnades två år senare till prost öfver
Norra Wadsbo kontrakt. Sina sista år tillbragte han
som tjänstfri i Sköfde efter 1787 och afled där d. 15
april 1797.
W. är egentligen minnesvärd för det
af honom utgifna Swea rikes ecklesiastique wärk,
i alphabetisk ordning sammandragit utur lag och
förordningar 1760, ett i sitt slag utmärkt arbete,
vittnade om outtröttlig flit och stor insikt
i ämnet. Han har därjämte utgifvit åtskilliga
mindre historiska arbeten samt efterlämnat flera
handskrifter, som förvaras i Skara stifts bibliotek.
Gift 1752 med Elisabet Brodd.
Winbom.
Släktens äldste kände stamfader Måns
Andersson, död 1704, var kronolänsman och bodde
på Skrehalla i Annestads socken af Tengeneds
moderförsamling i Västergötland. Släktnamnet upptogs
efter moderns namn af två söner (se nedan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
