- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:766

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Zweigbergk, Per Anton von - 2. Zweigbergk, Otto Ferdinand von - Zöge von Manteuffel, Otto Jakob - Åberg, Jon Olof - Åberg, Lawrence Heap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med pension. Han slog sig därefter ned som
landtbrukare å sin egendom Kroken i Västergötland,
där han afled d. 16 okt. 1862.

Z. har gjort sitt namn kändt för många generationer
af svensk ungdom genom sin 1839 utgifna
Lärobok i räknekonsten med talrika öfningsexempel,
hvaraf den 27:de upplagan utkom 1889
och som utgått i omkr. 200,000 exemplar och
äfven är öfversatt å finska. Han utgaf äfven
1844 Läseöfningar i grekiskan samt skref uppsatser
i undervisnings- och bankfrågan.

Gift 1846 med Beata Sofia Lindblad.


2. Zweigbergk, Otto Ferdinand von,
publicist.
Född i Skölfvene förs. af Älfsborgs län d. 23 maj 1863;
den föreg. sysslings son. Föräldrar:
inspektoren Gustaf Frithiof von Zweigbergk
och Bertha Ekeroth.

Student i Uppsala 1882, aflade Z. därstädes 1884
fil. kandidat- och 1889 fil. licentiatexamen.
Han ingick därpå i jan. 1890 i
pressens tjänst som medarbetare i Dagens Nyheter
och öfvergick i sept. s. å. till Aftonbladet,
som hvars korrespondent han vistades i Finland
under en del af 1894 års landtdag. Dessa korrespondenser
utgåfvos s. å. i bokform under titeln
Finska studier. 1894 blef han redaktör af den
i Jönköping utkommande frisinnade tidningen
»Småland» men återinträdde 1896 i redaktionen af
Dagens Nyheter, där han 1897 blef medredaktör
och 1898 hufvudredaktör och ansvarig utgifvare,
å hvilken post han ännu verkar.

Från början ljum och kallsinnig mot försöken att under 1890-talet
samla de söndrade frisinnade elementen till
ett enhetligt liberalt parti, har tidningen under
Z:s ledning så småningom dragits starkt åt vänster,
var den enda å den liberala sidan i Stockholm,
som 1905 yrkade, att Sverige utan villkor
skulle medgifva unionens upplösning och ifrade
starkt på hösten s. å. för bildande af den Staaffska
ministären, med hvilken han sedermera ställde
sig i allo solidarisk.

I bokform har Z. utgifvit utom här ofvan nämnda arbete:
Tillståndet i Frankrike före revolutionen 1789
1889 och Den stora franska revolutionen 1890
(båda i Verdandis småskrifter), Studentföreningen
Verdandi 1882-92, ett stycke kulturhistoria
från Uppsala
1892, Politiska Röntgenfotografier,
tagna af Amatör
1896.

Gift 1891 med Anna Maria Christenson.


Zöge, von Manteuffel, Otto Jakob,
krigare, diplomat. Född i Stockholm d. 2
april 1718 och tillhörande en Zöge
von Manteuffel benämnd livländsk
gren af den gamla tyska
adelssläkten Manteuffel, som från
Pommern spridt sig till andra delar
af norra Tyskland och
Östersjöprovinserna samt äfven till Sverige.
Föräldrar: öfversten Otto Zöge von Manteuffel
och Katarina Sofia Klingenstierna.

Vid tio års ålder upptogs den unge Z. som page vid hofvet
och blef tre år därefter konungens jaktpage och
volontär vid artilleriet. Återkommen till Sverige,
efter att som kornett vid k. Stanislaus
lifdragonregemente ha varit med vid Danzigs belägring,
utnämndes han 1741 till löjtnant vid lifgardet
och afsändes till Finland, där han under kriget
tjänstgjorde som öfveradjutant, först hos
kommenderande generalen, grefve Lewenhaupt, och
sedermera hos hans efterträdare general Bousquet.
1747 utnämndes han till major vid
generallöjtnant Zanders regemente, blef vice
kommendant på Karlsten 1748, öfverstelöjtnant 1751
och naturaliserad svensk adelsman s. å. I kriget
i Pommern, dit han öfvergick 1757, förde han
befälet öfver Upplands regemente, blef 1761
öfverste i armén och s. å. minister i
Neder-Sachsiska kretsen, i hvilken egenskap han
undertecknade fredshandlingen mellan Sverige och
Preussen i Hamburg 1762. Återkallad från sin
beskickning 1765, förordnades han till öfverste
för hertig Fredrik Adolfs, sedermera
Änkedrottningens, lifregemente och skickades som
envoyé till preussiska hofvet 1766, i hvilken
egenskap han kvarstod till 1779. Generalmajor
1770, upphöjdes han 1772 till friherre, blef
1776 generallöjtnant, 1782 förste hofstallmästare
hos prinsessan Sofia Albertina och slutligen
general 1792. Död i Stockholm d. 6 febr. 1796.

Enligt minnestalet vid hans graf, hade han
»så väl vid riksdagar, som i ministeriella och
militära värf med klokhet, försiktighet och
mandom alltid försökt befordra sin konungs och
fäderneslands fördel».

Ogift.


Åberg, Jon Olof,
författare af romantiserade
skildringar, ur svenska historien.
Född i Ås förs. i Kalmar län
d. 2 juli 1843. Föräldrar:
kyrkoherden i Förlösa i Kalmar län,
sedermera kontraktsprosten Olaus
Åberg
och Anna Maria Bonell.

Å., som var begåfvad med en
liflig fantasi och redan från tidiga
ungdomen kände sig starkt tilltalad af berättelser
ur fäderneslandets historia, började, sedan han
slutat sina väl knappa elementarstudier, försöka sig
såsom författare på den historiska romanens och
novellens område. I Stockholm, där han på
1860-talet slog sig ned, utkommo i snabb följd en
mängd af honom författade arbeten i antydda
väg, afsedda för den stora allmänheten och mestadels
af ett ganska ringa omfång. Hållna i en liflig
och lättläst stil och behandlande de enkla
motiven på ett spänningsväckande sätt, vunno dessa
små berättelser en ganska vidsträckt läsekrets,
icke minst bland ungdomen, åtskilliga utgående
i flera upplagor. Af desamma må nämnas:
Carl XV:s skyddsling 1872, Hjältarne
från Savolaks
1875, Banér i säcken 1876,
Carl XII:s värja 1878, Snapphanarne 1882,
Svenskarne på Hammershuus 1882,
»Bondpinan» på Rumlaborg 1892 m. fl.
Dessutom utgaf han ett par samlingar kortare
berättelser och skizzer, delvis förut införda
i tidningar och tidskrifter, nämligen 1880–81
Från skilda tider och 1883–84 Svenska
bragder, skildrade för folket
. Död i Stockholm
d. 20 maj 1898.


Åberg, Lawrence Heap,
filosofisk författare.
Född i Stockholm d. 23 juli 1851. Föräldrar:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free