- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:783

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Ödmann, Samuel Martin - Ödmansson, Ernst Ludvig Vilhelm - Öfverbom, Jonas - Öhrvall, Hjalmar August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1882, Ruth 1882, Armbandet eller den klufna ormen
1883, Artur Grip 1883, Irma 1883, Arbetarens lön
1889, Dagny, en familjehistoria 1892, Vålnaden
på Tyresö
1894.


Ödmansson, Ernst Ludvig Vilhelm,
läkare. Född i Landskrona d. 8 juli 1831. Föräldrar:
borgmästaren Johan Ödmansson och Charlotta
Wilhelmina Flyborg
.

Student i Lund 1849, blef
Ö. filosofie kandidat därstädes 1853, med. kandidat
1857, licentiat 1859 och kirurgie magister 1861. Året
därpå promoverades han till medicine doktor, efter att
ha utgifvit afhandlingen Bidrag till kännedomen af
urinsedimentet uti njurarnes sjukdomar
. 1863 docent
och 1864 adjunkt i patologisk anatomi vid Karolinska
institutet, utnämndes han 1869 till e. o. professor
i syfilidologi därstädes. S. å. blef han tillika
öfverläkare vid Stockholms stads och läns kurhus
och kvarstod i antydda befattning till 1888, då han
blef öfverläkare vid sjukhuset S:t Göran. Bland
Ö:s vetenskapliga skrifter må nämnas Fall af
encephalitis corticalis et hydrocephalus acutas
, i
»Med. arkiv» III, samt Studier öfver syfilis, Fall af
framboesiartade vegetationer från syfilistiska sår,
Subkutana sublimatinjektioner mot syfilis, Syfilis
och erythema multiforme, Statistiska notiser från
Stockholms stads och läns kurhus, Till frågan om
excision af de syfilitiska primäraffektionerna, Om
urethritis externa och cystabildningar å förhuden, Om
de yttre ilialkalkörtlarnas sjukliga förändringar vid
ljumskbuboner
och Om lungaffektion efter intramuskulär
injektion af olösliga qvicksilfverpreparater vid
syfilis
, alla dessa uppsatser införda i »Nord. med.
arkiv», äfvensom Studier öfver epitheliernas
byggnad. Till läran om albuminuri
och Några
fall af aphasi
, intagna i »Hygiea». I Stockholms
hälsovårdsnämnds årsberättelse för 1889 förekommer
en af Ö. författad skildring af sjukhuset S:t
Göran. Vid nedläggandet 1876 af ordförandeskapet i
Svenska läkaresällskapet behandlade han frågan Om
Stockholms allmänna hälsovård jämte några inledande
anmärkningar rörande dödligheten därstädes och
dödsorsakerna
. Ledamot 1871–77 af Stockholms stads
sundhetsnämnd och 1878–83 af dess hälsovårdsnämnd
redigerade han den sistnämndas berättelser till
Medicinalstyrelsen för 1879–80. Sedan han 1896
erhållit afsked från e. o. professuren, frånträdde han
1898 öfverläkarebefattningen vid S:t Göran. Ö. är
sedan 1894 ledamot af Vet.-akad.

Gift 1867 med Jenny Adolfina Becker.


Öfverbom, Jonas,
matematiker, geodet, meteorolog. Född
d. 24 jan. 1758 i Mo, Gäfleborgs län. Föräldrar:
kronolänsmannen Per Öfverbom och Kristina
Larsdotter
.

Efter flitigt idkade studier
vid Hudiksvalls skola och Gäfle gymnasium,
blef Ö. student i Uppsala, där han isynnerhet
ägnade sig åt matematiken. Sedan han 1780 blifvit
kammarskrifvare i Krigskollegium, öfvergick han
1783 till Landtmäterikontoret, där han
1786 blef e. o. ingenjör och 1791
premiäringenjör. Ö. utgaf efter sitt inträde i
sistnämnda verk väl utarbetade kartor: 1788 öfver
Finska viken med kringliggande landskap, följande
år öfver Åland med en del af svenska och finska
skären samt postvägen mellan Sverige och Finland
och 1793 öfver Heinola höfdingdöme. De sammandrag
af geometriska kartor öfver byar, hemman och
lägenheter, som alltjämt af honom verkställdes,
kunde verket ej på grund af bristande tillgångar
utgifva. Dessa kartarbeten blefvo emellertid
begagnade, då S. G. Hermelin utgaf sitt stora
kartverk. Stor förtjänst inlade Ö. såsom deltagare,
jämte bl. a. Jöns Svanberg, i den vetenskapliga
expedition, som 1801–03 på statens bekostnad hade att
utföra den gradmätning i Lappland, hvarmed afsågs
att justera de mätningar, som Maupertuis verkställt
därstädes 1736–37 och Bouguer m. fl. 1735–42
i Peru. Af största betydelse för framgången
af expeditionens arbeten voro de mångfaldiga
anordningar, Ö. härunder företog, anordningar,
hvilka i allmänhet icke kunde på förhand uttänkas,
utan genast måste uppfinnas. Ett af honom för arbetena
uppfunnet s. k. ekvialtitud-instrument vann bifall
äfven bland utländska astronomer. Ö. utarbetade 1804
Uppskattningstabeller och utvecklade en förtjänstfull
verksamhet på meteorologiens område genom sin
i Vet.-akad:s handl. 1808 införda afhandling om
medelvärmen i Stockholm under loppet af femtio år,
hvilken afhandling blef öfversatt på engelska och
införd i Thomsons »Annals of philosophy». Redan 1797
blef Ö. invald som ledamot i det året förut stiftade
Krigsmannasällskapet (nu Krigsvetenskapsakademien),
1799 i Vetenskapsakademien, hvars preses han var
1808–09, samt 1813 i Landbruksakad. Död i Stockholm
d. 11 juli 1819.

Gift 1788 med Kristina Alexandra Elbfas.


Öhrvall, Hjalmar August,
läkare, öfversättare,
folkbildningsfrämjare. Född i Nora d. 15
dec. 1851. Föräldrar : apotekaren Anders August
Öhrvall
och Elisabet Westberg.

Student i Uppsala
1872, aflade Ö. 1881 med. kandidatexamen. Entusiastisk
beundrare af John Stuart Mill, framträdde Ö.
s. å. med en pietetsfull öfversättning af dennes
berömda arbete: »Om friheten», hvarpå följde samma
författares »Tre religionsfilosofiska afhandlingar»
1883 och »Utilitarism» 1885. Ett bröstlidande
föranledde Ö. att vintern 1883–84 uppehålla sig å
de Kanariska öarna. Kuren lyckades och kurorten,
Tenerife, är af Ö. sedermera skildrad i Uppsala
läkarfören:s förhandlingar, 1887. Förordnad 1886
till t. f. laborator i experimental fysiologi och
medicinsk fysik vid Uppsala universitet, tjänstgjorde
Ö. i denna egenskap till hösten 1888. Redan på våren
1888 hade medicinska fakulteten, på grund af Ö:s
styrelseledamotskap i »Verdandi» under 1887 års
bekanta sedlighetsdiskussion (se art. Hellberg,
K. M. B.
, I: 484), sökt hindra hans förnyade
förordnande, hvilket dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0783.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free