musiker, tonsättare. Född i Stockholm d. 23 juli 1796. Kusin till B. 1 och son till kammarmusikus Kristian Friedrich Georg Berwald och hans hustru i andra giftet Brigitta Agneta Brunau.
Sin musikaliska uppfostran gjorde B. under Du Puy och ingick som violinist vid hofkapellet, när detta ställdes under hans lärares anförarekap 1812. Sedan han lämnat denna anställning, bosatte han sig 1829 i Berlin, där han komponerade operetten Der Verräther. Men kort därefter öppnade han ett ortopediskt institut som fortgick till 1840. 1841 komponerade han i Wien operan Estrella di Soria, som först 1862 uppfördes i Stockholm. År 1842 återkom han till fäderneslandet, komponerade operetterna Jag går i kloster och Modehandlerskan samt kantaterna Gustaf Adolf den stores seger och död vid Lützen och Nordiska Fantasibilder och lämnade åter Sverige 1846. Från Paris, hvarest han någon tid vistats, begaf han sig till Wien, där han med biträde af Jenny Lind första gången lät höra sin stora tonmålning Ein ländliches Verlobungsfest in Schweden. Han företog därpå en rundresa genom södra Tyskland och gaf i flera städer samma komposition, öfverallt med samma bifall. Ånyo hemkommen till Sverige 1849, innehade han 1851-58 disponentskapet öfver Sandö glasbruk i Norrland. 1867 blef han lärare i komposition vid konservatoriet i Stockholm och fick i uppdrag att omarbeta den svenska koralboken -- hvilket arbete döden afbröt.
Af hans talrika kompositioner må nämnas, utom de ofvan anförda: uvertyren och första akten till operan Gustaf Vasa; Humoristiskt capriccio; Elfvornas lek och Hågkomst af Norska fjällen samt Bajadèrefest, orkesterstycken; bataljmålningen Slaget vid Leipzig samt tre symfonier. En fjärde symfoni försvann vid tiden för kompositörens död, kantater; duos för piano och fiol samt för piano och violoncell, trior, kvartetter för stråkinstrument, en septett för blås- och stråkinstrument samt kvintetter för stråkinstrument och piano; operan Drottningen af Golconda, musiken vid den Skandinaviska industriutställningen 1866, m. m. B. är särskildt utmärkt på symfoni- och kvartettkompositionens område. Hans musikaliska lärdom var ovanligt stor, hvarjämte han ägde rik fantasi. B. förstod särdeles väl att tematiskt och kontrapunktistiskt behandla sitt motiv. Hans namn är ett af de förnämsta i den svenska musikhistorien. Död d. 3 april 1868.
Gift i Wien 1841 med Rosina Wilhelmina Mathilda Scherer från
Königsberg.
