Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Kristian Erslev och Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Lauritz Weibull.
mot kyrkan, en upprorshandling inte blott mot Sveriges
prelater och kleresi, utan mot påven och den heliga allmänneliga
kyrkan», och att de svenska prelaterna lade eftertryck
härvid, men att såväl valet av de avrättade, som »också allt
vad vi kan upplysa om de föregående förhandlingarna» inte
desto mindre ger vid handen, att brevet av 1517 »blott har
kommit till som ett nytt bestyrkande moment, ingalunda har givit
allt en ny vändning.» Han fasthåller bestämt, att uppdagandet av
detta brev »alis icke har haft så ingripande betydelse som
Paludan-Muller vill» (162 f., 151). I motsats härtill stod för mig,
om också på helt annat sätt än för Paludan-Muller,
sam-mansvärjelsebrevet »som utslagsgivande för hela processen
och därmed för Stockholms blodbad.» Verkan av dess
framläggande måste ha varit enorm. Det ställda, men ännu helt
svävande huvudproblemet: kättare eller inte kättare? var
med ens löst (50 ff.) *.
Erslevs uppfattning av sammansvärjelsebrevets betydelse
är en kardinalpunkt i hans angrepp på Paludan-Muller. Den
är samtidigt så skarpt skild som gärna möjligt från min.
Nu, anno 1929, finner man, att Erslev utan vidare förklarar,
att jag här som annorstädes skapar en motsättning till honom,
som alis inte förefinnes. Han instämmer i min uppfattning
av brevets betydelse; han förmenar, att han endast
bagatelliserat denna, när det var fråga om de avrättningar som följde
(255 f.).
Ransakningen skall enligt Erslev ha lett till att den
världsliga domstol, som skall ha blivit en följd av Gustaf
Trolles klagoskrift, fann de anklagade skyldiga till vissa
ogärningar (163). Domstolen har aldrig funnits. Domslutet alltså
inte heller.
1 Betydelsen av sammansvärjelsebrevets framkomst belyses i sin mån
av ett genom Nils Ahnlund i Meddelanden från Östergötlands fornminnes- och
museiförening 1929—1930, s. 14, framdraget vittnesmål under processen om
Gustaf Trolles gods 1546. Enligt detta vittnesmål skall Gustaf Trolle, då
fru Christina kom fram med brevet, strax ha anammat det till sig och sagt:
»här have vi det man söker efter.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
