Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Biskop Thomas’ Frihetsvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Erik Lönnroth.
något nationellt oavhängighetskrav, riktat mot unionen.
Begreppet är ett led i en statsrättslig, icke i en folkrättslig
åskådning. Ej heller inrymmer det den »idé om
nationalkyrkan», som »kom att stå i skarp principiell motsättning
till de idéer, som voro bärande för Engelbrekts frihetsverk
och Karl Knutssons statsmannagärning V Det söker förena
gemene mans självbevarelsedrift med det konstitutionella
regeringsprogram, som under senmedeltiden Europa runt
samlade rådsaristokraterna till kamp mot den framväxande^
centraliserande furstemakten.
Beträffande medeltidssvenskans allmänt språkliga
användning av ordet fädernesland kan man konstatera två fakta:
att det för det mesta skrevs i två ord, och att det i
övervägande grad förekommer i översättnings- och klosterlitteratur 2.
Det senare förhållandet tyder på att det som politiskt
slagord är kopierat efter det latinska patria, vilken glosa redan
i antiken mist sin egentliga betydelse och förknippats med
ett utvecklat statsbegrepp. Frihetsvisan kan sägas framlägga
en populär förklaring av denna term och återför ordet till
sin allra ursprungligaste bemärkelse3. En fågel värjer sin
egen bur och de vilda djuren sina bon, säges det. På samma
sätt böra svenskarna försvara sina fäders jord mot
förtryckarna. Skalden vädjar till folkets elementäraste instinkter för
att främja striden för en fri styrelseform. Detta är
kärnpunkten i Frihetsvisans patriotism.
1 Sv. H. T. s. 244. — Omsorgen om kyrkan dominerar ej Thomas’
politiska ideologi så fullständigt, som Sjödin förutsätter. Man kan spåra en
viss occamism i Thomas’ rationalistiska och konkreta uppfattning av staten
och dess uppgift. På sådana inflytelser t}rder även hans konstitutionalism,
grundad på individernas rättskrav gentemot överheten. Hans riksideal låter
sig näppeligen underordna en hierarkisk världsordning. Jfr von Kicken,
Ge-schichte und System der Mittelalterlichen Weltanscliaiiung s. 325 ff. Karl
Knutssons »makt» i v. 102 har starkt tycke av Occams »vis coactiva». Även
om dylika senskolastiska strömningar icke dominera biskop Thomas’ tänkande,,
måste man dock räkna med att de påverkat utformandet av vissa hans
åskådningar. Jfr A. Domer, Das Verhältnis von Staat und Kirche nach Occam;
Theologische Studien und Kritiken 1885, s. 672 ff.
2 Söderwall, a. a. I s. 366.
3 v. 155.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
