Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Biskop Thomas’ Frihetsvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Krik Lönnroth.
Knutssons insatser i inbördesstriderna? Vilken har dess
insats varit i Sveriges politiska liv? Kan den bestämmas som
naturligt betingad av något moment i dess författares
stats-mannagärning?
Det föreligger utom Frihetsvisan ännu en politisk skrift
av biskop Thomas: hans förmaningsbrev till Karl Knutsson.
Kan man spåra något samband mellan dessa i politiskt
ståndpunktstagande?
Förmaningsbrevet är liksom Frihetsvisan odateratx. Det
riktar sig till Karl Knutsson i en bittert ironisk ton.
Frånsett hövlighetsfraserna i början och slutet av brevet är detta
deciderat fientligt mot Karl Knutsson. Här är det denne,
som behärskas av högmod och står som den av onda
makter påverkade regenten.
Förmaningsbrevet och Frihetsvisan uppvisa således
motsatta politiska utgångspunkter 2. Gemensamt är blott det
allmänna frihets- och rättskravet — det begränsas i brevet mera
att gälla kyrkans privilegier. En sammanställning av de
bägge skrifterna kastar intet ljus över de situationer, ur vilka
de framsprungit. För att nå en bestämning av deras respek-
1 Tryckt LagerBring, Samling af Handlingar III s. 238, Scriptores
Rerum Suecicarum II. 2 s. 167. En enda ledtråd finnes för brevets datering:
marsken uppmanas till ingripande i anledning av ett godsrov från kyrkan,
som företagits av Gustaf Sture oeh Nils Stensson, bägge tillhörande biskop
Knut Bossons arvingar. (Se kop. bok B. 16 f. 273 v., B. A., arvskiftet efter
Knut.) Detta bör helst ha skrivits före den definitiva brytningen mellan Nils
Stensson och Karl Knutsson vid årsskiftet 1438—1439. Att det i samband
med marskens försummelser alluderas på en konungs plikter betyder intet.
Det var den för medeltiden naturliga tankegången, att ett lands regent skulle
vara dess konung. Mera än en helt tillfällig maktställning behövdes det ej,
för att vederbörande i folkets ögon skulle vara en möjlig tronpretendent.
2 Den tredje av biskop Thomas’ skrifter, Trohetsvisan, har även den av
Sjödin uppfattats som en politisk dikt, riktad mot Karl Knutsson.
Uppfattningen är obevisad. Trohetsvisans enda gripbara händelse är ett mord, som
skett året före diktens avfattande och varom man icke äger någon bestämd
uppgift. Visans komposition följer ett rent abstrakt schema. De svävande
allegorierna ha karaktären av visionärt uppfattade allmänföreteelser, vilka få
ge den konkreta utfyllnaden åt diktens idébyggnad. Trohetsvisan är ett
typiskt uttryck för 1400-talets litterära moralpessimism, om också bemängd med
lösryckta verklighetsbilder. (S. F. S. 25, s. 393 ff.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
