Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En större eller åtminstone intressantare roll spelade
läran om samhällskontraktet. Det var nämligen den, flera
riddarhustalare 1789 visade hän på för att motivera adelns
krav på konungens och fyra stånds sammanstämmande
beslut som villkor för Förenings- och säkerhetsaktens antagande.
»Naturliga lagen» får göra tjänst, när »våra verkligen nu
existerande lagar» ej giva klart besked. Dock företages i
gängse läror den förändringen, att stånden genom ett slags
fiktivt arrangemang få träda i individernas ställe och konungen,
med vilken annars ett särskilt fördrag brukat avslutas,
koordineras med stånden. 1772 års RF kan, sådan är
kontentan av resonemanget, icke ändras utan gemensamt
sammanstämmande bifall av dem som antagit densamma
till bolagsregler. Konsekvent nog förklarades dock en sådan
enligt naturrättsliga, icke positivrättsliga regler företagen
ändring av bolaget komma på ett ut med upprättandet
av ett nytt bolag. Ingen regeringslag kunde nämligen annat
än rådslagsvis föreskriva, huru en efterkommande
regeringslag skulle författas [1]. Även för oppositionen, så långt den
står bakom dessa teorier, gapar ett rättsligt svalg mellan
1772 års RF och det nya statsskick, den möjligen redan nu
önskade få satt i dess ställe. Naturrättsliga konstruktioner
äro nämligen inga rättsregler. Helt annorlunda ställde sig
sedan 1766 frihetstiden till problemet om en
författningsrevision. Den lösning, den då gav av detsamma, innebär ett
bestämt avståndstagande från så väl läran om
samhällsfördraget som andra därmed besläktade naturrättsliga
revolutionsteorier [2].
V.
Att en revolution ägde rum i Sverige 1809 är så
påtagligt, att det icke vare sig av medverkande eller
motståndare, samtid eller eftervärld någonsin kunnat bestridas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
