Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1719 års ständer, som dock ställde sig på landslagens grund.
Folket vore nu i besittning av »den konstituerande makten»
och kunde förändra statsförfattningen från grunden. Det
kunde visserligen vara vådligt att kullkasta en gällande
författning för att giva sig en ny, men saken förändrade
sig alldeles, då den förra redan vore omkullslagen, då en
revolution upphävt alla dittills varande förbindelser och alla
band som sammanhållit de konstitutionella delarna av
makten voro brustna.[1].
Såsom broschyrerna resonera också de politiska
aktörerna. Dock icke så med ens, så allmänt och så
genomgående. Det intressanta beträffande dem är i stället att se,
huru en olaglig handling får en annan icke önskad sådan
till konsekvens till överhängande fara för den bestående
samhällsordningen, huru auktoriteterna vackla,
samhälls-banden lossna och revolutionsandan får makt över sinnena,
tills ständerna äntligen genom en ny regeringsform lyckas
grundlägga en ny tingens ordning, som gör slut på den
hotande anarkin. Under några veckor råder i Sverige en
spänning mellan stridiga viljor, en labilitet i stats- och
samhällsordning, vartill den begynnande frihetstiden, med vilken
man gärna vill jämföra situationen 1809, icke har att
uppvisa någon som helst motsvarighet. Ej heller är situationen
fullt jämförlig med den av 1772. Då ramlade den gamla
statsordningen med ens och ersattes inom 3 dagar med
en ny.
Det är bekant, att den man, som oskadliggjorde Gustav
IV Adolf, Carl Johan Adlercreutz, tänkt sig att hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
