Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeringsform härmed antaga, gilla och bekräfta» som en
sanktionsformel, så må det vara lika väl tillåtet som när det
gäller motsvarande ord i 1719 års RF, blott man besinnar
sig på att sanktionen enligt tidigare givet löfte icke kunde
utebli[1]. Också kunde ju ständerna i sin ingress till
regeringsformen reservationslöst förklara, att den skulle »såsom
rikets främsta grundlag gällande vara». Alltid kunde man
väl finna någon, som vore villig regera efter densamma[2].
Veterligen har ingen gjort gällande, att 1809 års män
uppfattat den transaktion, genom vilken den villkorligt valde
konungen gillar den regeringsform, vars antagande ständerna
stipulerat som betingelse för valet, såsom ett
härskarkontrakt i naturrättslig mening.
Vida störrre betydelse för framtiden än de redan
framhävda skillnaderna mellan 1719 års och 1809 års mäns rättsliga
inställning hade dock den att de senare underläto att, såsom
de förra hade gjort, föreviga den rättsliga situation, vari
grundlagstiftarna befunnit sig före regeringsformens tillkomst.
Att de så gjorde beror rimligtvis på att de rättsliga
utgångspunkterna voro så olika. 1719 års ständer baserade sin rätt
på landslagens valrike, som genom den Pfalziska ättens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
