Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström: Avelsgårdsprojektet 1555—56. Några anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avelsgårdsprojektet 1555—56.
Några anteckningar *.
I.
Först under 1540-talet kan man spåra tendensen till en
mera systematisk ekonomisering vid kronans slott och
gårdar. Det är räkenskaperna, som ge upplysning härom;
snarare deras form än deras siffror. De voro
hushållningsprocessens nerv. Ännu i början av årtiondet voro de primitiva,
men de utvecklades snabbt och omkring 1550 ha de blivit
en ändamålsenlig apparat för hushållningen2. Efter
gammal sed hade man konsumerat allt på kungsgårdarna, nu
skulle de ge ett överskott i spannmål, smör, ost och andra
persedlar, hette det 15513. En del nya gårdar begynte
anläggas. Men programmatiskt och i doktrinär form
framträdde avelsgårdssystemet i den svenska förvaltningen först
hösten 1555. Det är inte blott så som Hans Forssell
uttryckte det i sitt berömda inträdestal i Vitterhetsakademien,
att Gustav Vasa mot slutet av sin levnad allt mer vände sin
håg till att styra och ställa med årsväxt och avel4; det är
1 Dessa anteckningar ha tillkommit vid utarbetandet av ett föredrag
om »Gårds- och godsfogdar i äldre och nyare tid», hållet vid Svenska
Lantbrukstjänstemannaföreningens sammanträde på Örebro slott den 20 juni 1936.
Föredraget är publicerat i Svenska Lantbrukstjänstemannaföreningens
Medlemsblad 1936.
2 Hans Forssell, Anteckningar om Sveriges jordbruksnäring i sextonde
seklet. Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens Handlingar. Ny
följd, 9 (1884), 72.
3 G. I:s reg. 1551, 326.
4 Forssell, 71.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
