Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Belägringens tid - C. Belägringen - Ostafrika - Martyrtiden på Madagaskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 274 - -
han sig åstad för att anlägga en påtänkt station i det inre af landet.
Han öfverfölls emellertid af röfvare, hans ledsagare dödades eller flydde,
och Krapf undkom blott för att alldeles ensam irra omkring i
Afrikas svårframkomliga skogar. Han var nära att dö både af törst och
svält, så att han måste äta myror för att uppehålla lifvet; på ett ställe
greps han och dömdes till döden, men undkom ånyo och nådde
omsider, oigenkännlig i följd af lidanden, tillbaka till Rabai.
Flera sådana färder bröto Krapfs hälsa, så att han efter ett nytt
besök i England 1853 och ett ytterligare försök att från Abessinien
landvägen komma till Mombas nödgades 1855 att säga Afrika farväl
och bosätta sig i sitt fosterland, i Kornthal, därifrån han dock två
gånger på kortare tid ånyo besökte de svartes världsdel. För öfrigt
var han intill sin död upptagen af språkliga arbeten. Rebmann
däremot stannade kvar på sin post oafbrutet i 29 år, ofta helt ensam,
under ständig kamp med det svåra klimatet bearbetande
förhärdade hjärtan. En gång alldeles fördrifven till Sansibar, vände han
dock tillbaka och vaktade sin lilla skara, till dess aflösning kom 1875,
och han, blind och svag, kunde draga hemåt för att dö i
Kornthal 1876.
Då det 1874 lyckades England att aftvinga sultanen af Sansibar
en förlikning, som gick ut på att förhindra slafhandeln, förverkligade
kyrkomissionen i närheten af Mombas Krapfs idé om en koloni för
befriade negrer, och, utan att man visste det, kom Freretown —
såsom kolonien benämndes efter den berömde statsmannen och
missionsvännen sir Beartle Frere, som åvägabragt förlikningen — att ligga
på just det stället, där Krapf vid sin hustrus graf gjort den första
tåresådden i Östafrikas jord.
Martyrtiden på Madagaskar.
Vi komma nu till ett land, där icke blott en och annan ensam
missionär fallit offer för vildarne, utan där ock systematiska förföljelser
af de kristne haft till syftemål att utrota den kristendom, som börjat
uppspira. De stängda portarna öppnade sig omkring 1820 en kort
tid, och strax började evangeliet göra sitt intåg. De stängdes igen
med blodig hand, men all fiendens våldsmakt var icke i stånd att
fördrifva den Herre, som börjat sin frälsande gärning. Madagaskars
martyrtid står som ett allenastående kapitel i den nyare tidens
missionshistoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
