- Project Runeberg -  Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m. /
12

(1900) [MARC] Author: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

        Bättre börda
        bär ingen å väg med sig
än mycket mannavett;
        vid vådligare staf
        stöder sig ingen å mark
än vid för ymnigt drickande.

        Ej är så godt,
        som godt det säges,
öl för ung eller gammal;
        dess mindre vet,
        ju mer han dricker
mannen att styra sitt sinne.

Bragdsångens häger kallas
        han, som i dryckeslag larmar:
från männen stjäl han sansen.
        Med den fogelns fjädrar
        jag också fjättrats
i Gunnlöds gård.

[1]

illustration placeholder
Qvaser i hägerhamn.


Att bragdsångens häger, som här omtalas, syftar på Qvaser,
det lider väl knappt något tvifvel.

[1] Vid dessa strofer må anmärkas, att orden »vid vådligare staf (verra vegra, af
vŏg lyftstång) stöder sig ingen å mark än vid för ymnigt drickande» böra jemföras
med str. 26 i Fjölsvinnsmál angående Lävatenen, drycken, hvilken är en häfstång till
utveckling, men också kan vara motsatsen.

Bragdsångens häger så öfversätter jag óminnis hegri och förstår óminni såsom áminni åminnelse, äreminne, på samma sätt som i Qvädet om Völund str. 17 ordet
amon lika med ámun eller á mun, af munr vilja, åtrå, eller själen såsom begärelsens
säte. Alltså:

Amon eru augu
ormi þeim enom frána, —
talande äro ögonen
hos orm, den enom glänser!


Man måste fråga sig, om icke benämningen häger (hegri) är beslägtad med
hägring (hägra) och härledd af isl. subst. hagr ställning eller tillstånd, hvari en menniska
befinner sig, äfven medel till utkomst; men ordet hagr åter af verb. haga ordna tingen
på ett eller annat sätt, vara tjenligt, vara till pass. Är nu hägring en återspegling
af föremål, som vi icke se, så ger oss bragdsångens häger en afspegling af hjeltedater,
vare sig förgångna tiders timade händelser eller diktade synbilder, som vänta på
verklighet.

Märkligt är, att hägern i forngrekiskan kallas Erodiós (ἐϱωδιός, ero—diós) efter
orden: jag, Zevs fogel, skall tala. Som vi veta, är ero futurum till eipein, hvaraf
epos. Homeros omtalar (Il. X, 274) hägern, utsänd af Pallas Athene, såsom
lyckobådande för hellenerna. Desse sågo honom ej i det nattliga mörkret, men hörde honom
(ϰλδγξανῑος), vare sig ljudet af hans skrik eller af hans vingslag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:07:34 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfedda/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free