- Project Runeberg -  Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m. /
26

(1900) [MARC] Author: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är af samma rot som näbb; och man tör icke mycket misstaga sig
deri, att bilden här är lånad från fogelboet, der de små kräken,
som sluppit ut ur skalet, sträcka opp sina näbbar, gapande efter
födan. Vi stanna i bildspråket slutligen vid det fogelbo, der
ungarne födas med andens vingar.

De begge makarne Ods och Fröjas döttrar kallas Hnoss och
Gersime. Det förra namnet — och jag är icke ensam om den
meningen — tror jag vara liktydigt med knoss, af stamordet kné knä,
sköte, knut, led, äfven slägtled; men Gersime härledes af gera göra
och simi band, af samma rot som semja åstadkomma sämja. Hnoss
betecknar kärlekens njutning och lycka, men Gersime dess frukt;
de kunna rätteligen omskrifvas med uttrycket »barn och blomma»,
de band, som knyta fastare ihop hvad med vigselringar är förenadt.

Med dessa föreställningar sammanhänger på det närmaste
betydelsen af Fröjas berömda smycke Brisingamen (brisinga-men),
som mycket olika förklarats. Finn Magnusen har velat antaga,
att Brisingasmycket syftar på ett regnbågsartadt fenomen, som
kallas hafgall; andra åter se i samma smycke än mjölkgatan, än
morgon- och aftonstjernan, än månen o. s. v. En och annan har
grubblat deröfver, om samma smycke vore en präktig gullkedja
eller en halsring eller en guldprydnad att bära å bröstet.
Gödecke säger i en not till Thrymsqvädet, att Brisingasmycket, som
Fröja bär på bröstet, springer sönder för de djupa suckar, som
frampressas af gudinnans harm och som äro nog starka att äfven
skaka åsarnes borg i grunden. Men Petersen, hvars handbok i
nordisk mythologi [1] nu allmännast begagnas, säger som så:
»Skönheten är uttryckt i brisingamen, ett af flera led sammansatt
flammande smycke (ty brisen betyder knyta samman; brisingr är eld);
ett liknande Brósnigamene, det härligaste smycke under solen,
hvilket bortfördes af Hama, omtalas i Beowulfsången». Han söker
på ett annat ställe förtydliga sin mening sålunda: »Fröjas
brisingamen är qvinnans i sin himmelska skönhet strålande oskuld, som ju
också består af hennes rena tankars svagt sammanlänkade led, och
om detta smycke strida ännu i verlden Heimdall och Loke».

Nu tör kanske läsaren vara på det klara med ämnet? För
min del är jag det icke.


[1] Nordisk mythologi, föreläsningar af N. M. Petersen, öfvers, från danskan af E.
Hildebrand, Sthm 1869.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:07:34 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfedda/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free