- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I /
60

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Hur är det möjligt att bedöma fornsakernas ålder? - Skandinaviens insats i de stora germanska folkvandringarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man grävt fram ur svensk mark. De ge oss åtminstone en
möjlighet att ånge maximiåldern av sådana svenska
järnåldersföremål, som man hittat tillsammans med dem.

Skandinaviens insats i de stora germanska
folkvandringarna.

Sid. 51—56 (48—50).



I OCH MED övergången från brons- till järnålder inträder
inom största delen av Skandinavien en påfallande
nedgång i fornfyndens antal. Detta förhållande fortfar ända
till tiden inemot Kristi födelse. Även de västdanska öarna
och Skåne, vilka hade en så utomordentligt rik bronsålder,
ha blott ett fåtal fynd att uppvisa från de närmast därpå
följande seklerna. Och bland dem finns ej ett enda guldfynd.
Guldet försvinner alltså ur Skandinaviens jord samtidigt
med den egentliga bronsålderns slut. Men det är ej blott
fyndens kvantitet, som går tillbaka under dessa
armodets sekler — detsamma gäller även deras kvalitet.
Såväl former som ornamentik bli grövre och simplare. Här
är det alltså fråga om en påtaglig nedgång i kultur.

Förklaringen till detta förhållande har man funnit i en
klimatförsämring
vid mitten av årtusendet
närmast före Kristi födelse. Denna väldiga omvälvning i
människornas levnadsförhållanden avspeglas måhända i sägnen
om fimbulvintern, som enligt Eddasången »Vaftrudnismal»
förebådar världens undergång. Växtgeografiska forskare ha
så till vida bekräftat sägnens sanning, som de genom
undersökningar av de olika växtlagren i våra torvmossar påvisat,
att klimatet vid den angivna tiden blivit kallare och
regnigare. Den absoluta dateringen har därvid möjliggjorts
genom fynd av fornsaker i torvlagren. Det för växtligheten
gynnsammare klimat, som rådde under senare delen av
stenåldern och bronsåldern, förbyttes i ett kallare och regnigare.
De ädla lövträden och andra ömtåliga växter drogo sig då
tillbaka från norra Skandinavien, och för denna tids primitiva
jordbruk vållade klimatförsämringen felslagna skördar och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/10/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free