- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I /
492

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band IV - 1. Sammanhängande kapitel - Förmyndarregeringens finanser och politik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blixtbelysning de inre och yttre svårigheter, med vilka den svenska
stormakten laborerade under åren närmast efter den militära
kraftutveckling, som slutade i och med Karl Gustavs frånfälle.
På alla sidor var Sverige omgivet av stater, som »stundom
voro bundsförvanter, oftare fiender, aldrig vänner». Men att
i fredstid skapa en slagfärdig armé, som svarade mot den nya
stormaktens yttre faror — en sådan, som just vid denna tid
organiserades av Frankrikes konung och Brandenburgs store
kurfurste i kraft av energiskt genomförda inre reformer — det
förmådde den månghövdade förmyndarregeringen icke med
Sveriges egna resurser. Därför såg man sig om efter
subsidier för krigsmaktens underhåll av någon stat, som ville ingå
förbund med vårt land och dra nytta av svenskarnes
segerrykte. Sverige var nämligen en eftersökt bundsförvant för
sin segervana armés skull. Av förbundet med England hade
vårt land den fördelen, att det fick uppleva en tid av blomstring
för sin sjöfart, så länge England blockerade Holland, som
annars fullständigt dominerade Östersjöhandeln. Under åren
1666 och 1667 tog den svenska handelsflottan ett väldigt
uppsving genom nybyggnader och inköp av fartyg, och en tid av
frisk företagsamhet och djärv spekulation började.[1] Men
högkonjunkturen förgick i och med att blockaden upphävdes.
Och inte kan man påstå, att den bremiska episoden höjde
Sveriges anseende som krigarstat.

På reduktionsarbetet hade Bremiska kriget samma verkan


[1] Fartygsnamn sådana som Hoppet, Fortuna, Förgylte solen och
Trumslagaren vittna om den nya andan. Somliga skutor uppkallades
efter berömda helgon; andra fingo t. o. m. så pretentiösa namn som
Ängeln Gabriel och Ängeln Rafael, tydligtvis med tanke på att de
skulle göra ett särskilt vederhäftigt intryck i de salt- och vinexporterande
katolska länderna. Vid helgonens sida trivdes gott de olympiska
gudarne: Jupiter, Mars, Mercurius och Venus lånade sitt namn åt
några av vår handelsflottas yppersta skepp. Och med ledning av den
bibliska historien döptes fartyg sådana som Unge Tobias, David och
Goliat, Noæ ark och Daniel i lejonkulan. Allehanda dygder, sådana
som Concordia, Justitia och Patientia, stävade fram över havet på
svenska kölar. Andra originella fartygsnamn hämtades ur växt- och
djurvärlden, såsom Röda rosen och Blå liljan, Krönte björnen,
Brune hästen, Unga lammet, Vinthunden och Lindormen. I övrigt möta
sådana namn med mystisk klang, som Havsfrun och Resande mannen,
Svarte morianen och Gröna mjölkepigan, Fyra väder och Himmelsfart.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free