Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetshjälten blir reformator - Det stora avgörandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjorde dock konungen för sankt Antonii bröder på Tiveden.
De hade nämligen stor tunga »av daglig gästning och stor
förtäring, som de dagligen kosta på vägfarande folk, som
städse draga utöver skogen», och »för den långa vägs skull,
som bär till nästa bygd på bägge sidor», var det nödvändigt
att där ha härbärge. Därför fingo dessa munkar konungens
tillstånd att »vara ute efter deras bärgning 12 veckor om
vintern och 8 veckor om sommaren, var som helst deras
prior dem förskickandes varder; och skola de predika rena Guds
ord och hava sig skälige med ord och gärningar i en tuktelig
umgängelse och gott efterdömelse, var som helst dem händer
att komma.»
Munkar och nunnor voro emellertid en ständig källa till
oro för konung Gustav, som fick alltför många bevis på deras
benägenhet att »ingjuta påveväsen uti de oförståndige bönder».
Det verkade lugnande att se det ena klostret efter det andra
bli tomt, därför att klosterfolket, såsom konungen en gång
uttryckte sig, »lärt besinna, att med klosterleverne icke är
så mycket helighet, som de mente». Då fick konungen
förnöjelsen att samla till sig allt som där fanns av »sölff» och
andra dyrbarheter. Och »om där vore några sköne sammetskorkåpor»,
skriver han vid ett sådant tillfälle till sin befallningsman,
»dem må du väl hava hit, dock att där icke gjordes
stort rop utav varken om ett eller annat, när det utföres».
Men mindre värdefulla korkåpor kunde han »skifta och dela
ibland de fattige bondekyrkor där omkring äro».
Sist av alla kloster upplöstes den heliga Birgittas skapelse
i Vadstena, vilken ägde bestånd ända till år 1595.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
