Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur vårt folk fick krafter att bära de tunga krigsbördorna - »Bergverkens översvinneliga välsignelse» - Jordbruk, skogshantering och jakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till bergverken räknades även det år 1639 påbegynta
saltsjuderiet. Stora ansträngningar gjordes nämligen av
regeringen att få behovet av salt fyllt inom landet och i
detta hänseende göra Sverige oberoende av utlandet. Från
Tyskland införskaffades några i saltsjuderi kunniga personer,
vilka ställdes under ledning av en »saltgreve». Enligt hans
förslag skulle efterhand upprättas 600 saltpannor utmed
kusterna med en produktionsförmåga av ¼ million tunnor
årligen. Man nöjde sig dock till en början med att anlägga
sex pannor å den kronan tillhöriga Muskön i sörmländska
skärgården. Men redan efter ett halvt års experiment gingo
förhoppningarna upp i rök. Saltverket på Muskön måste
nedläggas, saltgreven avskedades, och en annan av
företagets ledare blev såsom bedragare kastad i fängelse.
Litteratur:
P. O. Welander, Falu koppargruva förr och nu
(Ord och bild för år 1899).
Per Sondén, Bröderna Momma-Reenstierna
(Historisk tidskrift för år 1911).
Viktor Södergren, Ur Lapplands odlingshäfder
(Läsning för svenska folket för år 1915).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>