- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
313

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur vårt folk fick krafter att bära de tunga krigsbördorna - En storman i andens värld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


En sorgligt vanlig företeelse var, att mödrar legat ihjäl
sina späda barn. En man och hustru, som »förkvävt sitt barn,
som var tolv år gammalt», dömdes att »böta åt de fattiga en
spann säd för det de hava lagt barnet hos sig». Straffet hade
blivit hårdare, om ej hustrun undskyllt sig med att hon varit
sjuk, när olyckan skedde.

En kvinna i Arboga var misstänkt för barnamord. Hon
hade »i löndom fött ett halvgånget foster och sedan det
hemligen i en ask nedsatt i kyrkogården, icke bättre än att
svinen hava det uppgrävit». Hovrätten hade dock frikänt henne.
»Hon begärer nu», heter det i protokollet, »inkomma i Guds
församling igen. Och efter hon synes botfärdig, gråter sin
synd, får hon ock lov intagas i församlingen med ris och bar
axel.» Men hon friköpte sig med 4 riksdaler från att stå med
bara axlar i kyrkan.

Rätt intressant är domkapitlets protokoll av den 11 maj
1642, vilket handlar om en avliden kalvinist, som varit
anställd på Skultuna mässingsbruk. Han fick, oaktat sin
irrlärighet, begravas på kyrkogården och under klockringning,
»därföre att han i välmakten något givmild var både mot
domkyrkan såsom ock Skultuna kyrkan. Men ingen tjänst
av prästen, utan något efter kan man taga en tjänlig text
och predika, så att det utgår på[1] honom.»

Den avlidnes broder lovade emellertid 50 daler till
domkyrkan och 50 till Skultuna kyrka, om en predikan bleve
hållen över den döde. Den hölls också några dagar därefter,
men domkapitlets protokoll lämnar den något förbluffande
upplysningen, att vederbörande präst i liktalet »lät se de
calviners villfarelse».

»En calvinisk kvinna i Mora», som dött i barnsäng, skulle
också få begravas på kyrkogården och under klockringning,
så framt hennes släktingar gåve »ett ansenligit testamente
till kyrkan». Men ingen prästtjänst fick förrättas vid
begravningen.

»Falska profeter» skaffade också biskop och domkapitel
icke så litet att göra. Kort efter Rudbeckius’ tillträde till
ämbetet uppträdde i stiftet en dylik av bondesläkt, Jon


[1] Syftar på.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free