Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristina, Sveriges regerande drottning - Kristinas gunstlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detaljer sköttes väl från svensk sida. Med kännedora om
den betydelse fransmännen i alla tider tillmätt kläderna
instruerade han herrarne i sitt följe att kläda sig och sitt folk i
sträng överensstämmelse med gällande franskt mod, »så att
vi ej för vidunder passera eller för ett vilt folk». Var och en
borde också sätta en ära i att uppföra sig så, »att vår
nations modestie,[1] hövlighet och skickelige leverne måtte
berömt bliva och i reputation[2] komma», alltså strängeligen
hålla sig ifrån »otidige och otjänlige utsvävningar, gräl,
tumult, oordning och självsvåld» vid äventyr av strängt straff.
Enkannerligen skulle var och en hålla noggrann uppsikt över
sina drängar och föregå dem med gott exempel, »så att man
icke får orsak att tilltala dem för oskickelighet på gator och
gränder».
De la Gardie var dock icke kommen till Frankrike endast
för att roa sig och visa sin förmåga i dans och konversation.
Han hade även till uppgift att söka stärka förbundet mellan
Sverige och Frankrike och verka för en kraftig samverkan
med gemensam fred som mål. Och hans beskickning tyckes
även i politiskt avseende ha haft framgång. Men man har
svårt att förstå, att icke resultatet skulle kunnat vinnas för
betydligt billigare pris än den lilla nätta summa av 3/4
million kronor, som tillställningen kostade det fattiga svenska
folket.
På vintern lämnade Magnus Gabriel belevenhetens och
galanteriets förlovade land. Han färdades hem till lands, ty
sjövägen vågade han icke fara. I ett brev till den unge
pfalzgreven Karl Gustav säger han sig skälva, blott han
tänker på färden över sjön vid den årstiden. Bland svenska
sjöhjältar räknas icke Magnus Gabriel De la Gardie.
Vid hans avsked hemifrån hade Sveriges drottning fällt
tårar; och sedan gick det knappt en dag, utan att hon for
ut till den sköne ynglingens moder på Ulriksdal — eller
Jakobsdal, som det på den tiden hette —, blott för att få
höra något om den oförliknelige. Där satt hon till långt in
på nätterna, och »allt hennes tal», skriver Ebba Brahe till
sonen, »begyntes och lycktes om dig, mitt kära, ädla barn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
