Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristina, Sveriges regerande drottning - Sociala strider - I hovets glans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förtjänat en sådan lott? Nej, framhöllo de, »vi hava också
tagit del i vår andliga och timliga frihets försvar, vi hava
tillskyndat[1] riket många och stora länder». Och nu skulle
»några få draga nyttan därav». — Den svenska allmogen
var van att vänta hjälp från tronen. Skulle den komma?
Till adelns stora harm höllo de ofrälse stånden enskilda
överläggningar, och från bägge hållen sökte man vinna
drottningen för sig. Kristina såg sig med nöje försatt i denna
ställning som skiljedomare mellan stånden och hade, som
vi senare skola finna, särskilda anledningar att underhålla
söndringen dem emellan. Därför uppmuntrade hon de
ofrälse, så länge hon behövde utnyttja dem — för att, när
den avgörande stunden kom, låta allt förbli vid det gamla.
Utan verkan blev den klagoskrift, som de ofrälse stånden
framlämnade med yrkan på reduktion. Men uppenbart
var, att dessa fordringar icke skulle kunna i längden avvisas
av regeringen. Det insåg också Kristina.
Litteratur:
Ellen Fries, Riksdagen 1650 (i hennes bok »Svenska
kulturbilder ur 16- och 1700-talens historia». Häft.
kr. 4:50; inb. kr. 6:—).
Rurik Holm, Joannes Elai Terserus. I.
Birger Lövgren, Ståndsstridens uppkomst. Ett
bidrag till Sveriges inre politiska historia under
drottning Kristina.
Gustaf Upmark, Svensk byggnadskonst 1530—1760.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
