Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Trollpackor och avgudadyrkare
- Det stora trolldomsraseriets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillfredsställda, och sist kommer turen till den manbara
ålderns trånande längtan, som skymtat bakom hungern, redan
innan denna var stillad.
I ett tillstånd av överretning genomlever han sedan gång
efter annan i inbillningens värld vad en karg verklighet
förmenat honom, men straffet för hans fantasinjutningar lär
ha kommit i form av dödsdom.
Dyrt synes alltså vår svenske Tannhäuser ha fått plikta
för glädjen i Venusberget.
Kontrakt med »fanen».
Att man kunde förskriva sig till mörksens furste, det var
länge en fast rotad övertygelse. Ett märkligt exempel på
hur säker man var på den saken, är vad som hände sig med
en dansk baron von Lützow. Han hade som krigsfånge förts
till Stockholm år 1710. Där råkade han ihop med fänrik von
Fischbach, en illa beryktad individ. Smått hade Lützow
om medlen, och fordringsägarne ansatte honom väldeliga.
Då lekte honom i hågen »några skrifter om fransoska böcker,
som han i Brabant läsit», och som handlade om hur en fattig
stackare kunde komma till stor makt och härlighet genom att
förskriva sig åt mörksens furste.
Efter samråd med sin nyförvärvade kamrat inköper han
torsdagen före midsommardagen anno 1711 en svart
kyckling; och när dagen svalkas, går han tillsammans med
Fischbach och »en för detta herrekock, benämnd Anders
Öhrn», till Kristineberg på Kungsholmen. Vid midnattstiden
få fänriken och herrekocken gå avsides, medan Lützow
beger sig till en korsväg, tar fram sin svarta kyckling, skär
halsen av den och skriver med dess blod »en liten sedel», vari
han försvär sig åt satan. I detsamma uppstår »ett starkt
väder» och höres »dån, skri och gny med de orden ’Kom, kom,
nu är tid!’».
Både kontraktet och offerdjuret gräver Lützow ned under
en sten vid skiljovägen. Men med hjärtat i halsgropen vandra
de tre stallbröderna tillbaka hem.
Lützow har uppenbarligen ångrat sig strax efteråt, ty dagen
därpå går han ut till korsvägen och river sönder kontraktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/4/0381.html
