Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollpackor och avgudadyrkare - Det stora trolldomsraseriets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De angivelser mot andra personer, som domstolarna
lyckades avpressa Elin i Staxäng och hennes man, betydde död
och olycka för en mängd andra människor. Men de blevo
också början till slutet, ty nu började anklagelserna syfta
även mot personer högre upp i samhället, och då blevo höga
vederbörande här, liksom senare under liknande förhållanden
i Stockholm, genast mera betänksamma. Bland dem, som det
nu gällde, var ingen mindre än salig borgmästarens i Marstrand
änka, som var moder till stadens myndige kyrkoadjunkt.
På avrättsplatsen återtog Elin dock sina angivelser och
uttalade sin sorg över att hon beljugit oskyldiga. Både
hovrätten och regeringen började rygga tillbaka för de
konsekvenser, som alla dessa dödsdomar och rannsakningar drogo
med sig, och man slog in på den mildare vägen att låta
prästerskapet allvarligen förmana de anklagade att »härefter taga
sig till vara så för signeri som för andre slike odygder, så kärt
dem kan vara att därföre undvika tillbörlig pina och straff».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
