Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Alt-Ranstädt till Perevolotjna - Pultavas belägring. Konungen blir sårad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av ett träd, antagligen detsamma, som ännu bär namnet.
Karl XII:s ek. Fänriken berättar om denna yttring av
konungens varma gudsfruktan sålunda: »I det samma blev
jag varse, att Hans kungl. Maj:t låg på sina blotta knän
och gjorde sin bön till Gud vid ett stort träd i gården,
som för Dess kvarter belägen var, vilken bön förrättades
med största devotion[1], så att jag det intet anskåda kunde
utan överflödiga tårars utgjutelse.»
Från sin förskansade ställning öster om Vorskla gjorde
ryssarne flere försök att oroa den svenska belägringshären
och undsätta Pultava. Under en av dessa skärmytslingar
inträffade en olyckshändelse, som skulle få de mest
vittgående följder.
På aftonen den 16 juni överraskas Lewenhaupt med ett
besök av konungen, som börjar gå av och an i hans tält
under resonerande över vad som är att göra. Han vill nu
höra Lewenhaupts mening.
Besöket kom så mycket mera oväntat, som Lewenhaupt
efter ankomsten till huvudarmén icke blivit använd i något
befäl och icke fått del av fälttågsplanerna. Tydligtvis hade
Karls oro över att ingenting hörts av från Stanislav nu stigit
till sådan höjd, att han hade behov av att tala med någon.
Lewenhaupt rådde konungen att lämna Pultava åt sitt
öde och med hela sin stridsmakt vända sig mot ryska armén.
Men generalen »såg strax, att detta rådet intet var efter Hans
Maj:ts vilja». Lewenhaupt berättar vidare: »Vid pass kl. 11
om natten gick Hans Maj:t ut ifrån mig och satte sig till häst,
jag likaledes och följde då Hans Maj:t hela natten av och
an på åtskillige ställen.» Konungen var nämligen ute i det
viktiga företaget att inspektera försvarsanstalterna mot
fiendens försök att övergå Vorskla vid Pultava och söder
därom. Ty komme ryssarne över där, så kunde svenskarne
bli tvungna att upphäva belägringen och lämna
Vorsklalinjen i ryssarnes hand.
Nordberg har också en annan förklaring. Den 17 juni
var det konungens födelsedag, och man menade, att han
ville »undvika de ceremonier, vilka var och en av generaler,
överstar och andra officerare räknade för sin skyldighet att
gratulera Hans Maj:t med på dess födelsedag».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
