Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter hemkomsten - Kapare och sjörövare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det nya företaget väckte stort intresse i Sverige, och många
ansedda män ingingo i det tillämnade ostindiska kompaniet.
Men Karl XII:s död kom hela företaget att stanna av. Efter
någon tids tvekan erhöllo dock piraterna skyddsbrev av den
nya svenska regeringen, men när saken var före i rådet, hade
där fällts ett sådant yttrande, som att »det vore oss ingen
honneur att skydda en hop skälmar och melera[1] oss med
dem». Fast naturligtvis — »om vi kunde få in deras
rikedomar och slippa dem själva, som mest äro skälmar, så vore
det då en sak».
Skyddsbrevet var i sjörövarnes ögon gott och väl, men en
betänklig sak var det, att svenska regeringen nu slutit fred
med deras fiende England. De visste också, att England hade
planer på att transportera allesammans till Mississippi för
att kolonisera vilda västern, ett företag, som de icke hade
någon lust till. Piraterna tyckas också numera ha skingrats
för alla himmelens vindar; och då därtill kom, att de gjorde
stora förluster på några kolossala svindelaffärer, som vid
denna tid bragte en massa människor i England och Frankrike
till tiggarstaven, torkade hela företaget in. De kvarvarande
sjörövarne fortsatte emellertid sin gamla hantering, tills
slutligen flere nationer förenade sig och sände mot dem en
krigsflotta, som förföljde dem ända in i deras hamnar och tvang
dem att bränna sina skepp. Sedan kunde de ingen skada göra.
De svenska planerna på Madagascar döko emellertid upp igen
vid 1726 års riksdag. Då togs saken om hand av rikets mäktiga
sekreta utskott, som i djupaste hemlighet sökte utnyttja den till
fördel för sina egna ledamöter, ty man vädrade nu en kolossal
vinst, som inte borde få plottras bort genom att delas med
andra. En viss kapten Spaak, som påstod sig ha vistats på
Madagascar en längre tid, erbjöd sig nämligen att blott han
finge en fregatt med 40 kanoner, återkomma från Madagascar
med 40 lastade fartyg samt tusen tunnor guld. De 40
fartygen skulle sjörövarne ställa till hans förfogande, ty han
visste, att dessa voro »betagne av vördnad för högstsalig
Hans Maj:t och därav även fattat tillgivenhet och förtroende
för hela svenska folket».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
