Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter hemkomsten - Striderna på västkusten 1717
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det framgångsrika försvaret av Göteborg och Strömstad
stärkte åter svenskarnes förtröstan. Den danska
Nordsjöeskadern åter höll sig hädanefter mera i skymundan och
inskränkte sin verksamhet till rent defensiva företag. Svenska
fartyg kunde snart gå ostörda mellan Göteborg och
Strömstad, åtminstone om de hade betäckning.
Men för Tordenskiold hade de misslyckade anfallen på
Göteborg och Strömstad till följd, att hans avundsmän fingo
överhand hos Fredrik IV, och fram på hösten fick han order
att inställa sig i Köpenhamn.
Han gick ombord på ett litet fartyg och tog med sig alla
de dyrbarheter, han lagt sig till med under sitt rikt givande
kaparliv. Dessutom medförde han två levande vargar och
en tam norsk björn, som mer än en gång vid fester
ombord på Tordenskiolds chefsfartyg förhöjt stämningen och
»diverterat» gästerna genom att låta skjuta sig genom
öronen med pistolkulor och i vattnet brottas med en av
skeppets trumslagare, som var en ovanligt skicklig simmare.
I Kattegatt råkade Tordenskiold ut för en svensk kapare,
som var betydligt större och kraftigare bestyckad än hans
eget fartyg, men tack vare sin överlägsna manövreringskonst
klarade han sig den gången också. Under pukors och
trummors ljud växlades både skarpa skott och skarpa ord.
Tordenskiolds träffsäkerhet som skytt kom honom nu väl
till pass. Hans folk laddade gevären åt honom, varpå han
sköt ned eller sårade den ene fienden efter den andre och till
sist även kaparkaptenen. Då upphörde striden. Tordenskiolds
vargar hade därunder också blivit skjutna, men björnen stod
oskadd vid sin herres sida mitt i kulregnet.
Men resans äventyrligheter voro icke slut därmed. När
Tordenskiold efter striden lagt sig att vila, skötte hans folk
sig icke bättre, än att fartyget strandade på Skånes kust,
nära Kullen. Själv räddade han sig över till Själland med
två man i en liten julle, men den övriga besättningen jämte
hans dyrbara bagage föll i fiendens händer. Även björnen
blev svensk krigsfånge.
Alltsammans fördes till Karl XII:s högkvarter i Lund.
Konungen behandlade Tordenskiolds tjänare mycket vänligt.
Han återgav dem friheten samt sände med dem en hälsning
till deras herre, vittnande om den beundran, konungen hyste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
