Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Arvid Horn leder Sveriges öden
- Sveriges krafter växa under Arvid Horns och ständernas vård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av det långvariga krigstillståndet i Europa efter franska
revolutionen, och år 1809 måste bolaget göra konkurs utan
att ha kunnat lämna ett öres utdelning under alla dessa år;
ja aktieägarne synas ej ens ha fått tillbaka något av vad
de insatt i företaget.
Ett nytt kompani, som bildades, fick också så skrala
affärer, att det på egen begäran upplöstes år 1813. Därmed var
svenska Ostindiska kompaniets delvis så lysande saga all.
*
Ett vackert drag i kompaniets historia är den omsorg, det
visade om sina tjänare. Understöd utdelades ej blott åt dem
som i kompaniets tjänst blevo urståndsatta att arbeta utan
också åt änkor efter fattiga sjömän, som länge seglat på
kompaniets fartyg.
I detta sammanhang kan nämnas, att om en ostindiefarare
angreps av sjörövare — vilka man för övrigt var väl
rustad att möta, tack vare fartygens bestyckning med 20 à
30 kanoner — fick den besättning, som avslog deras anfall,
två månaders extra avlöning och de stupades arvingar
dubbelt. De som blevo invalider skulle få underhåll hela sin
livstid och de tappraste få särskild belöning.
Berömvärd var också kompaniets städse visade
beredvillighet att gagna vetenskapliga intressen. Märkliga
naturalster hemfördes för att öka den nya vetenskapsakademins[1]
samlingar. Vetenskapsmän fingo fara fritt på ostindiefarare.
Bland kompaniets tjänstemän funnos också skickliga
naturforskare, som på bolagets bekostnad företogo resor i Asien,
över vilka de sedan utgåvo värdefulla beskrivningar. Flere
av kompaniets ledande män ha också genom storartade
donationer för alltid inskrivit sitt namn i Göteborgs historia. Om
dem påminna än i dag Chalmers tekniska institut samt
Sahlgrenska och Holtermanska sjukhusen i Göteborg.
* *
*
Matordningen ombord på en ostindiefarare var enkel men
omväxlande, tack vare den mängd slaktdjur, alltifrån oxar
[1] Se Bd VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0595.html
