- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
431

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Karl von Linné

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nation. Aldrig kan en fiende i Sverige skada mer, än om
han någon berömmer.» I djupet av sin själ var Linné
starkare än de flesta genomträngd av känslan av alltings
intighet och alla yttre utmärkelsers fåfänglighet. De ord,
vari han i ensamhetsstunder biktar sina innersta tankar,
bära till fullo vittnesbörd därom. »Vad är höghet, då
lyckans hjul välver?» frågar han. »Vad är vishet? Att inse
sin egen okunnighet. Vad makt? Främsta platsen bland
dårar. Vad rikedomar? Förmynderskap för andra narrar.»

Från främmande land erhöll Linné även på äldre dagar
frestande anbud om anställning. Men han var lycklig i den
lilla svenska universitetsstaden och lät ej locka sig bort.
När han blickade tillbaka på sin bana, var det med
tacksamhet mot ali god gåvas givare.

Så skriver han i sina för barnen avsedda anteckningar:

»Gud själv har fört honom med sin egen allsmäktiga hand;

har låtit honom uppspritta utur en stubbotan rot,
omplanterat honom på en fjärran ort härtigen, låtit honom
uppstiga till ett ansenligt träd;

har ingivit honom en brinnande håg för vetenskapen;

har fört honom så, att det han önskat sig och ej vunnit,
blivit hans största förmån;

har givit honom fördelaktig och hederlig tjänst, just den
han i världen mest önskat sig;

har givit honom den hustru, han mest önskade sig, och
som hushållade medan han arbetade;

har förlänt honom det största herbarium i världen, hans
största nöje;

har låtit honom se mera av sina skapade verk än någon
dödelig före honom.»

*     *
*



Men också en blomsterkonung måste vissna, liksom
markens blommor vissna. »Jag har strävat och arbetat av ali
håg, alla krafter och allt sinne — själva järnet nötes», säger
han. Redan år 1751, vid ännu ej fyllda 44 år, skriver han
på nyåret till sin vän Bäck: »Jag har på 10 års tid givit min
kropp ingen ro natt eller dag. Ingen skjutsmärr haver blivit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free