Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
banans fortsättning norr om Gäfle—Dala järnväg förutsatte ock, att
spårvidden skulle från den förut använda, 1,43 5 meter, minskas till 1,06 7
meter (3,59 fot), men i Kungl. Maj:ts för 1873 års riksdag framlagda
proposition om norra stambanans fortsättning föreslogs dock, att banan från
Storvik till någon punkt å den då under anläggning varande
Sundsvall—Torpshammars järnväg skulle byggas bredspårig med lätt öfverbyggnad, hvaremot
den ifrågasatta banan från Torpshammar till norska gränsen skulle erhålla
den mindre spårvidden, hvilken tillämpades å omnämnda enskilda järnväg
och som äfven var föreslagen för statsbanans fortsättning i Norge. Kungl.
Maj:ts förslag blef ock af riksdagen antaget.
Man kom dock snart till insikt om, att mångahanda olägenheter skulle
uppstå för såväl statens järnvägar som den trafikerande allmänheten och
hela riket, därest olika spårvidd skulle komma lill användning för
statsbanorna i Norrland. Med hänsyn härtill och
i anledning af hvad chefen för statens
järnvägsbyggnader i en till chefen för
civildepartementet den 11 juli 1873 ingifven promemoria
i detta ämne framhållit, afgaf Kungl. Maj:t den
24 april 1874 proposition till riksdagen, livari
föreslogs att, med ändring af förut fattadt beslut
i afseende å planen för anläggning af den
tvärbana, som frän Torpshammar eller någon
annan punkt å den från Storvik uppåtgående
stambanan skulle fortlöpa till riksgränsen mot
Norge, riksdagen måtte medgifva, att samma
tvärbana iinge byggas med den förut för
statsbanorna använda spårvidden under
förutsättning, att tvärbanans fortsättning inom Norge
till Trondhjem erhölle samma spårvidd. Den
17 maj 1874 beslöt riksdagen att med afseende på de stora fördelar, som
antagligen skulle uppkomma, därest banan byggdes bredspårig, därtill länina
sitt bifall. En till Norges storting den 13 april samma år aflåten kungl.
proposition om dylik förändring af spårvidden för statsbanans fortsättning
genom Norge blef äfven af stortinget bifallen.
Men icke allenast frågan om spårvidden var föremål för många
utredningar innan det för landet så viktiga beslutet fattades, utan äfven
bestämmandet af sträckningarna för såväl norra stambanans fortsättning från
Storvik som ock för tvärbanan genom Jämtland föregicks af mycket vidtgående
undersökningar och utförliga beräkningar. De af kungl. styrelsen öfver
statens järnvägsbyggnader slutligen framlagda förslagen till norra
stambanans fortsättning samt rörande tvärbanan från Torpshammar till norska
gränsen blefvo emellertid sedermera af riksdagen antagna, och dessa
banor kommo ock under här omhandlade tidsperiod till utförande.
1 den tekniska detaljbeskrifningen lämnas närmare redogörelse för de
afvikelser från det dittills vid statens järnvägar tillämpade byggnadssättet
som för erhållande af billigare anläggningskostnad genomfördes vid bvggan-
K. A. GRANDIXSON,
f. 1826, (I. 1899.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
