Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bandelen Elmhult—Liatorp ....................... den
» Liatorp—Alfvesta ...................... »
» Mullsjö—Jönköping...................... »
» Alfvesta—Lamhult....................... »
» Lamhult—Sandsjö........................ »
» Sandsjö—Nässjö—Jönköping............... »
1 december 1862,
1 oktober 1863,
1 december 1863,
1 juni 1864,
1 oktober 1864,
1 december 1864.
6. NORDVÄSTRA STAMBANAN.
LAXÅ—CHARLOTTENBERG—RIKSGRÄNSEN.
Järnvägsförbindelse niellan Sveriges och Norges hufvudstäder hade länge
varit ett af båda folken eftersträfvadt önskemål. Sedan västra stambanan
blifvit fullbordad och därjämte järnvägen från Kristiania till Kongsvinger
öppnats för trafik, ansågs förverkligandet af denna tanke icke längre böra
uppskjutas.
Då frågan om nordvästra stambanans byggande förelädes rikets ständer
vid 1862—1863 års riksdag, hade emellertid inom Värmland stridiga åsikter
uttalats rörande banans sträckning från Kristinehamn genom det inre af
provinsen. Kungl. Maj:t förutsatte därför i sin proposition till riksdagen,
att banans riktning från dess utgångspunkt å västra stambanan icke borde
då fastställas längre än till nämnda stad. Men af flera skäl ansågs det
äfven vara angeläget, att stambanans ändpunkt vid gränsen mot Norge blefve
bestämd. 1858—1859 års järnvägskommitté hade som lämpligaste plats
för de svenska och norska banlinjernas förening föreslagit en punkt i
närheten af det vid riksgränsen belägna Eda glasbruk, och de inom Norge
utförda undersökningarna hade ledt till samma resultat. Arvika, som genom
segelled med ordnad ångbåtsfart stod i förbindelse med Vänern, var
äfven-ledes en punkt, som banan borde beröra. Någon tvekan om banans
huf-vudriktning å dess västligaste del syntes således icke kunna uppstå.
Kungl. Maj:t föreslog därför nämnda års riksdag att anvisa niedel till
nordvästra stambanans påbörjande dels från utgångspunkten vid västra
stambanan till Kristinehamn, dels ock i mindre omfattning från Arvika till
riksgränsen. Med afseende bland annat å vikten af att västra stambanan
fortast möjligt sattes i förbindelse med sjön Vänern, funno riksens ständer
emellertid för godt att bevilja hela det för banans färdigbyggande till
Kristinehamn erforderliga beloppet, och anvisades dessutom ett mindre belopp för
arbetenas påbörjande från Arvika till riksgränsen. Därjämte anhöllo
ständerna, att förnyade undersökningar måtte verkställas för utrönande af banans
lämpligaste sträckning mellan Kristinehamn och Arvika.
Å nordvästra stambanan kunde arbetena sålunda påböijas å de
fastställda sträckningarna närmast ändpunkterna, under det att ytterligare
undersökningar skedde för den omtvistade delen af banan. Vid 1865—1866 års
riksdag tillkännagaf Kungl. Maj:t att sådana undersökningar ägt rum för
utrönande af stambanans lämpligaste sträckning antingen öfver Karlstad
eller öfver Nilsbysundet mellan sjöarna södra och mellersta Fryken och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
