Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meter. Därjämte är att märka bron öfver Fyrisån med 1 spann af 29,6 9
meters öppning.
I banans plan anlades 369 vägöfvergångar, hvarjämte för vägars ledande
öfver och under järnvägen uppfördes 4 vägbroar och 16 vägportar. För
banans öfvergång af Gäfle—Dala järnväg byggdes en viadukt i två spann,
men vid sedermera skedd inläggning af ny öfverbyggnad anordnades den
med endast ett spann.
Utefter järnvägen uppfördes 92 bostäder för banbevakningspersonalen.
Banan belädes ursprungligen med räler af 32,35 kgs vikt pr meter,
nien de senare inlagda rälerna väga å sträckan Stockholms norra station
—Uppsala 40,5 kg pr meter och å öfriga delen 34 kg pr meter.
Vid banans byggande anlades 22 stationer och 3 hållplatser, men
numera finnas 29 stationer och 8 hållplatser. En af de efter banans
anläggande utförda stationerna är den vid Tomteboda, hvilken anlades samtidigt
med linjen till Värtan. Denna station har under
åren 1903—1904 betydligt utvidgats med
anledning af dess användning som ranger- och vagn-
uppställningsstation, och inom dess område har
under de senare åren anlagts en verkstad afsedd
för reparation af personvagnar.
Kostnaderna för banans anläggning och för
anskaffning af rullande materiel uppgingo för
linjen Stockholm—Uppsala enligt 1881 års
bokslut till 4,756,347 kronor 25 öre och för linjen
Uppsala—Storvik enligt 1882 års bokslut till
11,793,744 kronor 73 öre. För den förstnämnda
sträckan anvisade 1862—1863 års riksdag 4,672,000
kronor och för sträckan Uppsala—Storvik
beviljade 1870, 1871, 1872, 1873 och 1874 års
riksdagar resp. 1,000,000, 1,500,000, 3,130,000, 4,000,000 och 1,500,000 kronor,
eller sammanlagdt 11,130,000 kronor.
Anläggningskostnaderna öfverstego sålunda för de båda sträckorna de af
riksdagen beviljade anslagen med resp. 84,347 kronor 25 öre och 663,744
kronor 73 öre, hvilka belopp först förskotterades från andra banbyggnader.
Genom ett särskildt anslag af 1879 års riksdag och medels erhållna öfver-
skott från andra stambanor blef emellertid denna brist betäckt samtidigt
som vissa andra statsbanebyggnaders penningförhållanden ordnades.
Å linjen Stockholm—Uppsala började arbetena den 1 december 1863 och
fortgingo sedan så att denna sträcka i september 1866 blef öppnad för trafik,
men först i maj 1871 igångsattes arbetena å linjen Uppsala—Storvik. Norra
stambanans båda arbetsdistrikt stodo, det ena efter det andra, under led-
ning af distriktsingenjören kaptenen L. M. Nordenfelt.
De olika bandelarna af norra stambanan Stockholm—Storvik upplätos
för trafik å följande tider, nämligen:
bandelen Stockholm—Uppsala ........................ den 20 september 1866,
» Uppsala—Heby .......................... » 4 augusti 1873,
L. M. NORDENFELT,
f. 1827, d. 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
