Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver och under järnvägen erfordrades 1 vägbro och 6 vägportar. En
ban-mästarestuga och 23 banvaktsstugor, däraf en dubbel, uppfördes.
Järnvägen belädes med stålräler vägande 27,2 7 kg pr meter. Vid
banans byggande anordnades 6 stationer samt 1 mötesplats och 2 lastplatser.
Kostnaderna för inköp af den smalspåriga järnvägen, dess ombyggande
till bredspårig och utsträckning västerut till Ljusdal samt för anskaffning
af rullande materiel uppgingo enligt 1893 års bokslut till sammanlagdt
5,084,165 kronor 57 öre. Riksdagen beviljade för dessa ändamål inalles
4,623,300 kronor, däraf 2,000,000 kronor för år 1886, 2,350,300 kronor för
år 1887 och 273,000 kronor för år 1888. Kostnaden öfversteg sålunda
nämnda anslag med 460,865 kronor 57 öre.
Arbetena å järnvägen böljade i januari 1886 under ledning af
distrikts-ingenjören majoren vid väg- och vattenbyggnadskåren H. E. Lundborg.
De olika bandelarna öppnades för trafik vid följande tidpunkter, nämligen:
bandelen Ljusdal—Delsbo............................. den 1 oktober 1887,
» Delsbo—Hudiksvall......................... » 1 juni 1888.
Å den förutvarande smalspåriga bandelen Hudiksvall—Näs viken pågick
emellertid trafiken under ombyggnadstiden.
18. STAMBANAN GENOM NORRLAND.
BRÄCKE—SOLLEFTEÅ.
Tvärbanan genom Jämtland blef först sommaren 1882 i hela sin längd
upplåten för trafik, men redan i början af nämnda år påbörjades arbetena
för stambanans genom Norrland öfre del från Bräcke till Sollefteå vid
Ånger-manälfven.
Denna bana har sin utgångspunkt vid den å tvärbanan och invid
Ref-sundsjön belägna stationen Bräcke, därifrån den öfver relativt jämn terräng
är framdragen först i nordlig och sedan med nordostlig riktning till Nyhem
vid Mellsjöns södra strand. Här möter för järnvägsanläggningen mera
ogynnsam terräng. Från Nyhem har linjen först nordlig riktning, därvid den
stiger med 10 %0 å en sammanhängande längd af 5,2 km, och går därefter
i skarp krökning mot öster utefter Graningesjöns södra strand till Ramsjön.
Vid den här befintliga Dockmyren uppnår järnvägen sitt största höjd läge,
354,4 meter öfver hafvets yta. Fortsättande mot öster förbi Gastsjön och
Mellansjön går linjen i nordost till Kälarne, passerar sedan vattendelaren
mellan Ljungaälf och Ångermanälfven och föres därefter i branta lutningar
ned till Håsjö. Banan sänkes ytterligare med lutningar 10 %0 och i skarpa
kurvor ned till Ragunda och därifrån, alltjämt i skarpa lutningar, däraf
en med 10 °/00 å 4,3 kms längd, ned till Indalsälfven, hvilken öfvergås å
en af statsbanans största broar. Sedan passeras det så kallade Döda fallet,
älfvens förutvarande strömfåra. Vid en under flera år pågående sänkning
af den dåvarande Ragundasjön genombröt älfven nämligen den 6 juni 1796
en grusås och erhöll därvid sin nuvarande riktning å denna plats. Från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
