Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storsjöfiskaren från Wallerö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Nej, dä ska min söte veta! Ho gick, som
om ho hadde ha’tt träskor på fötterna.”
Bland karlarne var det på samma sätt, men
här gaf man dock full rättvisa åt Eriks
duglighet i yrket och raskhet som sjöman.
”Dä ä visst och sant, att en sjöman på
landbacken ä dä’samma som e’ käring till häst, som
di plä’r säja”, sade en gammal fiskare och tog
pipan ur munnen. ”Säl-Erik ute på
fiskebanken och Säl-Erik hemma på Wallerö ä då inte
samma män’ska, dä ä då säkert.”
”Men har han då allri’ sett ett bröllop, så
va dä också besynnerli’t!” sade en annan med
något förvånadt i tonen.
”Ja, dä ska vara dä lilla, dä... Han va’ inte
mer än tie år, då han förste gången följde mä
ut på fiske, å se’n har han vuret ute hvar
sommar.”
”Ja, å när han ä hemma, så ä han allri borte,
på några bröllop å kalaser åtminstone”, inföll en
tredje.
”Dä va’ nog förste gången han såg någon
bru’vigsel.”
”Må dä? Nå, då ä han ju ursäktader, men
galet va dä å se’n, dä ä visst å sant.”
”Nå, än höra’n då! En kunn’e då skratta
sej ihjäl, bara en tänker på’t.. . Han kunn’e inte
mä å säja du till presten, begrips, å så vrok han
till mä pastorn, men han sa’ nej i bru’stol’n å dä
mä kraft ändå. ”Du ska’ så faen heller”, hviska’
han; hörde I inte dä?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
