Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 KYRKAN UNDER ADERTONDE SEKLET.
dade samhällsklasserna, och att många bland dem, som voro
satte att predika sanningens ord, ofta voro tillgifne den nya
läran.
§ 138. Läsare och separatister.
Ned till det lägre folket torde dock den nya
tidsrigtningen föga hafva sträckt sig, Åtminstone framträdde här
mera än en företeelse, som vittnade om ett varmt religiöst
intresse.
Dit kunna vi 1 synnerhet räkna det s. k. Läseriet. Emot
slutet af 1760:talet uppkom uti Svegs socken i Herjeådalen
ett slags religiös förening, vid hvars nattsällskaper, för att
fira Lamsens bÖröllop, hvarjehanda oordentigheter föreföllo.
Omkring 1770 utbredde sig samma rörelse äfven till
Helsinglands norra socknar. Anhängarne blefvo kallade läsare,
emedan de, 1i stället för att deltaga i lättsinniga nöjen, använde
alla ledigheter, särdeles söndagsaftnarne, till att flitigt läsa
bibeln och Luthers skrifter. Ett visst svärmeri röjde sig ofta
:ibland dem,. Ett slags åkommor eller s. k. »drifter», hvilka
liknade epileptiska anfall, angrepo förnämligast qvinnokönet
:och slutade med häftiga konvulsioner, djupa suckar, böner och
förmaningsrop, hvilket allt ansågs för omedelbara verkningar
af den Helige Ande. I likhet med pietisterna hade de stor
förkärlek för konventiklar, men skilde sig från dem genom
sin strängt lutherska renlärighet. Utom bibeln och Luthers
skrifter begagnade de vanligen Arndts »Sanna kristendom»,
Nohrborgs postilla m. fl. goda och renläriga böcker, voro
flitige kyrkogångare, brukade vördsamt sakramenterna och
sökte hålla sig obesmittade af verlden.
Läsarne voro således ännu icke okyrkligt sinnade, om
de än genom sin förkärlek för konventikelväsendet onekligen
stodo i fara att förr eller senare ledas in på en
kyrkofiendtlig väg. Men den pietistiska rörelsen hade lemnat efter sig
några qvarlefvor af separatistisk art. Dit höra i senare
hälften af det 18:de seklet de s. k. Skevikarne och Åkianerna.
De förstnämnde härstamma från ett sällskap schismatici.
hvilkas ledande män voro två finnar, kornetten JAKOB
ERIKSSON och hans broder sergeanten ERIK ERIKSSON, söner till
en kyrkoherde i Österbotten. Desse män uppträdde först i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
