- Project Runeberg -  Skildringar ur Svenska historien under Gustaf III och Gustaf IV Adolf /
151

(1840) [MARC] Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Johan Jakob Svartengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf den fjerde Adolf (1796-1803)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 1öl —

kunde nu omständigheternas gunst möjligen göra osse
mäktigare än någonsin. Om vi. vilja träda på deras
sida, så hafva vi ju fått bestömdt löfte om de tyska
besillningar, som Brandenburg och Hannover för 100 år
sedan röfvade från oss; om vi modigt taga tillfället i
akt, så kunna vi återtaga ryska Finland och Liffland
och åter förvandla Petersburg till ett fiskarläger. Huru
skulle detta ske? Jo, vi draga Engelsmän och Ryssar
bakom ljuset. Under sken af att utrusta en stark här
emot Fransoserna, samla vi landets kärna af 50 ,000
man, tillreda landstigningsfartyg och i stillhet äfven
krigsskepp och äro inom 4 månader färdiga med alla
förberedelser; men sedan segla vi ej vester utan
österut och betala vår illistiga fiende i Petersburg på en
gång det ganHa hopsumwmerade syndaregistret. —
Petershurg, Kronstadt och den oberedda ryska flottan falla utan
svärdslag 1i våra händer; vi beväpna våra gamla
luterska trosförvanter, Est- och Liffländare, som för 100 år
sedan voro våra landsmän och som, förtryckta, skola
välkomna vår ankomst och uppstå till gemensam kamp
emot Moskoviterna. Alexander må sedan, bäst han
gitter, rådslå med sina Hosacker och Bejarer, huru han
framdeles kan hitta till östersjön, ty från VVeichsel
kommer Napoleon med sina Fransoser och Pålaekar oss
till mötes, och vid vår återblefne sydöstliga gränsflod,
Dyna, fira de segerrika härarne sin gemensamma
förbundsfest.

De olika tänkande svarade sålunda: bästa vänner
och landsmän, J hafven en ädel känsla, men ett
inskränkt förstånd. Vi älska eder bhängifvenhet för
fäderneslandet; vi älska minnet af våra stora förfäder,
älska edert hat mot de illsluge Moskoviterna. Men edra
ifriga önskningar komma eder att förgäta möjligheten,
edra förboppningar verkligheten. Den svage är olycklig,
vare sig med vän eller fiende; han har alldrig någon
borgen för att det som sker, äfven sker för honom.
Och hvad är politisk borgen och löfte? Hvad äro dylika
af Napoleon? Det hafva de sista årtiondena visat. Hur
mången störtade sig ej i helfvetet, åt hvilken
himmelmelriket lofvades? Och betänken det väl; flottor och
bärar flyga ej lika lätt öfver haf och land, som edra
tankar genom luften. Och hura kunna väl Fransoserna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:10:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skildsvhis/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free