Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almanach - Almare-Stäk - Almby - Almesåkra - Almlöf, Nils Wilhelm - Almosa - Almqvist, Erik Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra nyet, som är närmast vintersolståndet, går i
fylle.” År 1741 blef, i anledning af Konsistorii i
Upsala och Presteståndets hemställan, förordnadt,
att de trenne Evangelier, neml. på den 25, 26 och
27 Söndagen efter Hel. Trefaldighet, skulle, som
vanlighet, efter hvarannan införas o. s. v.,
hvarjemte förordnades, att vederbörande skulle
inkomma med förslag, till förbättring i kalendariet.
Några år derefter, eller 1745, inrycktes i årets
almanach ett dylikt förslag. Fyra år derefter, eller
1749, började almanachorna, enligt Kongl.
Resolutionen d. 17 Okt. 1747, att utgifvas af Kongl.
Vetenskaps-Akademien. Uti nämnde resolution
stadgas. att ingen är tillåtet att utgifva någon
almanach, som icke är af denna Akademi öfversedd och
rättad, samt att Vetenskaps-Akademien ensamt äger
privilegium till almanachors utgifvande, så snart
frihetsåren för dem, som äga sådana privilegier, lupit
till ända. — Detta års almanachor äro tre, neml.
till Stockholms, Lunds och Götheborgs polhöjder.
År 1750 utkom en underrättelse af Prof. Strömer
om olägenheten af den Julianska tideräkningen samt
fördelarna af den Gregorianska. — Ändtligen år
1753 blef den s. k. Gregorianska eller nya stylen
här i Sverige antagen genom elfva dagars
uteslutande ur Februari månad. Utaf Konungens
befallning derom, som är af d. 24 Febr. 1752, finnes
ett utdrag uti nämnde års almanachor.
Nu något om innehållen af de så kallade
prognostica samt öfriga afhandlingar, som finnas
bifogade de äldre almanachorna. — I allmänhet kan
om de förra sägas, att de voro uppfyllda af skrock
och vidskepelse, och, såsom läsning för allmogen,
ganska skadliga. Om de icke alltid äro skadliga,
äro de dock alldeles onyttiga, stundom löjliga. I
1681 års almanach prognosticeras för de första
veckorna af September månad: ”Döden vil uppstijga
uthi dhe höga Slott oc Pallattzen utan Steega, oc
torde komma hem i Huusen, innan man troor eller
förmodar.” För Juli månad samma år förutsäges:
”Wackra oc Wänlige Discurser om konst oc
vetenskap kunna denna tijden, medan Hundedagarna
påstå, förkortas.” En följd af den ofvannämnda
förordningen d. 19 Mars 1707 voro troligen de
efterrättelser i almanachorna för åren 1725 o. s. v.
till 1740, som angingo de föregående årens
händelser och egenheter, så att man nu, i stället för
det tillkommande, vände sig till det förflutna. Hvad
de smärre afhandlingarna beträffar, voro dessa
visserligen icke alla af synnerligt värde, men dock
bättre än de förutnämnda drömmarna. — I 1743
och 1744 års almanachor förekommer en
afhandling af Linné om inländska växter. I 1746 års
almanach läser man en ”Underrättelse för de
enfalldiga, som troo att solen dansar Påskdagen.” —
Enligt stadfästelsen för Kongl.
Vetenskaps-Akademien af d. 31 Maj 1741 äger ingen utom berörde
Akademi trycka och utgifva almanachor. Kongl.
Förordningen d. 10 Aug. 1819 stadgar, att
häftade och skurna almanachor skola hållas
allmänheten tillhanda mot 4 sk. B:ko exemplaret; men
att den, som stegrar priset på dem, gör sig
förfallen till 33 R:dr 16 sk. B:ko böter.
Almare-Stäk, vanligen kalladt Stäket, ett trångt
sund i Mälaren, mellan fjärdarna Sparfven och
Görväln i Näs socken af Upland, igenom hvilket
segelleden mellan Upsala och Stockholm löper.
Öfver sundet är uppförd en vindbro. — Vid den ena
stranden af sundet är en mindre, ganska täck,
holme, hvarpå ligger den välbyggda egendomen
Stäket. Sin största märkvärdighet har denna holme
af de derpå förekommande ruiner efter det
beryktade Biskops-Stäket, hvilka finnas aftagna i
Dahlbergs och Thersners bekanta verk. Detta fäste
var, till en början, ett Kronans hus, uppfördt,
som man förmodat, till värn för Upsala och
Sigtuna. År 1188, vid Est- och Kurländarnes infall
i Mälaren, sedan nya Sigtuna blifvit sköfladt, blef
äfven Stäket förstördt, men åter kort derpå
iståndsatt. År 1431 lät Konung Erik af Pommern åter
förstöra det. Det har sedermera intill 1518
innehafts af Upsala Erkebiskopar, då det sistnämnda
år, under det Erkebiskopen Gustaf Trolle
innehade det, i grund förstördes. Det kallas Norra
Stäket till skillnad ifrån Södra Stäket, beläget i
Wermdö socken. Den efter fästet återstående
ruinen har, på senare tider vid bro- och
väganläggningar, betydligen skadats.
Almby, annex under Örebro, 1/4 mil från staden
samt 125 fot öfver hafsytan. Dess areal är 6804
tunnland, hvaraf 70 äro sjöar och kärr. Det har
30 3/4 mtl och 950 innevånare. Adr. Örebro.
Almesåkra, annex till Malmbäcks socken och
beläget 3 3/4 mil från Jönköping. Dess areal utgör
11,919 tunnland, af hvilka likväl 1890 äro sjöar
och kärr. Detta annex ligger 990 fot öfver
hafvet, består af 14 1/2 mtl och har närmare 700
innevånare. Adr. Jönköping.
Almlöf, Nils Wilhelm, född i Stockholm d. 24
Mars 1799, en af Svenska scenens nu lefvande
störste artister. Den rol, hvari han först egentligen
gjorde uppseende, var Leicesters i sorgespelet Maria
Stuart, der hans ovanligt fördelaktiga figur
isynnerhet imponerade. Hans rätta genre är
tragedien, ehuru han äfven med fördel uppträder i det
romantiska skådespelet, till och med i komedien.
År 1829 företog han en konstresa till Paris. Han
är den förste af alla Svenske skådespelare, som
blifvit framropad på teatern, hvilket skedde i den
lilla komedien: Shakespeare kär. Detta tilldrog sig
år 1825, och gjorde epok i den Svenska
teaterhistorien, men denna method, att belöna den
sceniska förtjensten, har likväl sedermera blifvit
mycket missbrukad.
Almosa betyder en gåfva till någon fattig, eller
i allmänhet för något godt ändamål. Heter på
Isländska Olmussa, men är sannolikt
ursprungligen ett Grekiskt ord, användt i Norden under
medeltiden.
Almqvist, Erik Jonas, en utmärkt theologisk
författare, känd genom sin ”Inledning till den
Heliga Skrifts läsning”, sina kommentarier öfver
Ernesti theser m. m. Dessa skrifter, jemte hans
vidsträckta lärdom, gjorde att han, utan
ansökning, år 1790 utnämndes till Theol. Professor i
Upsala, hvarvid, såsom ett prof af sällsynt Kongl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
