Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
/itio
Fageredi
Vaggot.
Kugerril, en socken, med Kjällsjö och Ullared,
bör till 3 kl. reg., och ar belägen i Warbergs
kontrakt af Götheborgs stift, Fauräs bärad af
Hallands län, 3 i mil O.N.O. från Warberg. På
en karta af Langenbeck år 1277 är socknens
nam nupplaget lika med häradets och kallas
Far-Ihusä. Vid en i senare tider skedd
namnförändring har samma rörhållande blifvit iakttaget, då
både häradet och pastoratet kallats Faurodt. På
hvilken tid det ifrån häradets benämning
afvikande namnet Fagered blifvit pastoratet tillagdt, är
okändt. Genom pastoratet flyta flere strömdrag
och ibland dem Stråkån, Högvadsån och den
märkvärdiga Danabäck. Intet hemman finnes här i
socken, soni’ icke har landgång till någon sjö eller
å; men åtskilliga hafva inom sina ägor flere sjöar.
Kyrkan, 32 alnar lång och 16 bred, är byggd af
sten och har trädtorn. Altartaflan och
predikstolen äro gamla och man berättar, att den förra
skall vara förd ifrån Köpenhamn. Under läktaren
står en lemning från katholska tiden, en
Mariebild, utarbetad af ihåligt ekträd. F.n | mil från
Westgötha-gränsen, uti Hacktorps hage, finnes på
vestra sidan om vägen en hög bergskulle kallad
skansen. Här hafva fordom förskansningar varit
gjorda, hvarefter ännu några lemningar igenfinnas. På
östra sidan om vägen hafva förskansningarne
blifvit fortsatte med en vallgraf, hvilken sträckt sig
ända ned till Högvadsån, och på den motsatta
sidan af ån upptäckas äfven lemningar af en
graf, uppkastad ända ned till de öster ut derifrån
liggande bergen. — Socknen beslår af 27 mtl.
och har 700 invånare. Dess areal utgör 14,719
tunnl., af hvilka 890 äro sjöar och kärr. Adr.
Warberg.
Fagerliult, en socken, med Kråksmåla, hör lill
2 kl. konsist., är belägen i Hanbörds kontrakt och
härad af Kalmar stift och län, 7 j mil N.V. från
Kalmar. Pastoratet upptager bela vestra delen af
häradet, till cn längd af 4 mil; men bredden
vexlande emellan 1 å 2 mil; var i fordna dagar en
otillgänglig skogsbygd, utan allmänna körvägar, och
glest befolkad. Trakten är högländ och uppfylld
af höjder, samt genomdragen med ett nät al
smärre sjöar och bäckar, hvilka dels falla i landets
hufvudflod Emm-än, dels genom Grönsgårda-ån i
Allstran, hvilken sistnämnda flod utgör pastoratets
södra gräns. Folkets hufvudnäring är jordbruk
och ladugårdsskölsel. Tillfälle till biförtjenster
saknas i anseende till ortens aflägsenhet från städer,
köpingar och bruk. I ett par sjöar finnes
jern-malm; men eljest inga spär till metaller. Kyrkan
ligger i en behaglig, af urgamla ekar och andra
löfträd beskuggad trakt, ej långt ifrån ortens
största insjö Wälen, och är byggd 1739 af groft
furutimmer, i en slags skeppsform, så att hon är
bredare på midten än vid båda ändarne. Sakristian,
bibehållen från en äldre trädkyrka på samma
ställe, är hvälfd af sten. Altartaflan är en
qvar-lemning från katholska tiden, i vanlig skåpform,
ined flygeldörrar, inneslutande åtskilliga
helgonbilder, hvaribland S:t Laurentius, såsom kyrkans
patron i fordna dagar, har mellersta rummet. I cho-
ret sitta 2:ne adliga vapen efter medlemmar af
slägterne Silfversparre och Rothlieb, hvilka ägt
gods i socknen. Tätt nedanför kyrkan ligger, i
en enslig dalsänkning, pastors-bostället med en
stor och prydlig åbyggnad. Det utgöres af 2:ne
oförmedlade hemman gammalt frälse, af hvilka det
ena blifvit i urminnes tider skänkt till prestgård
af en adlig fru, och det andra inköpt för kyrkans
penningar och församlingens gåfvomedel år 1628
af herr Olof Härdh till Segerstad. I socknen
hafva fordom varit flere herrgårdar; men de ägas nu
af bönder, hvaribland en vidt utgrenad slägt
||abbé, skall vara af Lilländsk adel med äldsta kände
stamfadern ibland konung Carl Xll:s krigare. —
Socknen består af 45j|- mtl. och har 2,080
invånare. Dess areal utgör 31,035 tunnl., af hvilka
2,950 äro sjöar och kärr. Adr. Kalmar.
Fagerliult, är annex till llishults socken i
Hallands län och Laholms kontrakt af Götheborgs stift;
men är beläget i Norra Asbo kontrakt och härad
af Lunds stift och Christianstads län, 5 £ mil O.N.O.
frän Engelholm. Socknen består af 13^ mtl. och
har 920 invånare. Dess areal utgör 15,483
tunnland, af hvilka 765 äro sjöar och kärr. Adr.
Engelholm.
Fagersta, ett jernbruk i Westanfors socken af
Westmanlands län, är ett gammalt hammarverk.
Ilär fanns först blott en bärd, den andra
upp-byggdes år 1662 af riksrådet och fältmarskalken
friherre Henr. Dorn, dock med af bergs-kollegium
gjordt förbehåll, att smidet ej skulle drifvas med
andra kol än af egna frälsc-skogar. Är 1679 tilläts
att kol (inge upphandlas i bergslagen; år 1689
förordnades att smidet skulle underhållas med kol af
brukets egen skog. Fagersta består af ^ hemman
frälse och tillbör S. v. Stockenström. Det har 4
härdar, 1,975 skepp:d 16 lisp:d priv. årligt smide
och 112 skepp:d 10 lisp:d frälse-smide, af eget
tackjern. Här finnes dessutom valsverk för plåtar
samt betydlig stål- och manufaktur-förädling.
Uam-marskatten utgör 18 skepp:d 12 lisp:d 13 marker.
Bruket skeppar på Stockholm. Dess stämpel är:
L med trenne x inuti.
Fagersta, bergsmanshammare i Thorsåkers
socken af Gefleborgs län. Den har 2 härdar och 396
skepp:d 6 lisp:d priv. ärligt smide af eget
tackjern. Ilammarskatten är 3 skepp:d 19 lisp:d 5
marker. Skeppar på Gefle. Sinidesstämpeln är F
inom en cirkel af punkter.
Fagerilii eller Jungfrun, en kal klippa med
strödda skär, i Wettern, nära intill Nässja
socken i Ostergöthland.
Faggot, Jakob, en ganska utmärkt
vetenskapsman, hvilken hade det missödet, att i
skarpsynt-bct och i oförvillade åsigter stå framför sin tid,
hvarföre denna icke heller gjort honom nog
rättvisa. Efterverlden känner honom likväl genom
åtskilliga skrifter, såsom: Hymdmätning, eller ron af
matarekonsten, Landtbrukets hinder och hjelp,
Fur-bätlring på kornhui-byggnad, Systematiska begrepp
om allmänna hushållningens brister och botemedel,
Vetenskapernas upphof och vet kan på /Örståndet och
viljan, Tankar om Riksdags-bevillningen, Historien om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
