Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
508
Fjällskürte.
Fjäran.
N.N.V. från Hernösand. Kyrkan ligger 3 ’ mil
ofvanom Ramsele, invid Fjällsjön, som är 4 mil lång
och 1 mil bred. Är af träd, med platt tak, och
anlagd senare än moderkyrkan. Före 1755 hölls
predikan här endast hvar 3:dje helgdag. Socknen
har 425 invånare. Dess hemmantal är upptaget
jemle modersocknens. Adr. Sollefteå.
FJKIlskiine, sätesgård i Floda socken af
Södermanlands län, 1 mil frän Nyköping, om 2 mtl.
Den har tillhört slägterne Lauréus, Kagg,
Wulf-venstjerna och tillbör nu en v. Celsing. Ägaren
har patronat-rätten till Floda församling.
FJSillsyra (Rbeum digynum), en mångårig växt,
som förekommer allmänt på sidorna af fjällen i
Lappland och Jemtland, och är utmärkt genom sin
behagligt sura smak.
FJKUuggla (Strix nyctea), en roffogel af 22—24
tums längd, till färgen hvit, mer eller mindre
tecknad med svartgrå fläckar och tvärstreck, hvilka
dock med åldern försvinna, så att de gamla äro
helt och hållet hvita; honan, som är större än
hannen, har likväl något stötande i smutsigt gult;
hufvudet temligen litet, näbben svart, till största
delen dold bland borstlika fjädrar och ögonen
vanligen skönt citrongula. Förekommer egentligen
endast i de nordligaste och från hafvet aflägsna
trakterna af riket; men träffas om vintern, ehuru
sällsynt, äfven i de mellersta och södra
landska-perna. I sin egentliga hembygd uppehåller han sig
alltid på öppna fält och sitter vanligen på
stenar eller klippor, samt säges lägga sina ägg i
bergsskrefvor eller på höga klippor. Födoämnena
utgöras isynnerhet af fjällväxter; men äfven af
ripor och harar, i de södra trakterna af råttor och
fältlemlar.
FJäre, ett härad i Hallands län, innefattar
tillsammans staden Kungsbacka och 14 socknar,
nemligen: Hanbals, Hölö, Lindome, Elfsåker, Fjärås,
Förlanda, Walda, Släp, Ölmevalla, Landa,
Onsa-la, Frillesås, Gällinge samt Idala, utgörande en
areal af 10 qvadratmil, eller 139,367 tunnl., af
hvilka 10,400 äro sjöar och kärr, samt bildande
695 mtl. med 20,586 invånare. Landet är i
allmänhet bergaktigt samt omvexlande med smärre
klippor och dalar emellan dem, undantagande emot
östra gränsen, der bergen blifva högre och
skog-bevuxne. Östra delen af häradet har godt förråd
på skog, hvaremot den vestra lider fullkomlig brist
derpå. Spannmålsodling, boskapsskötsel och
saltsjöfiske utgöra inbyggarnes förnämsta näringsfång,
hvarjemte Lindome sockenboer förfärdiga
allehanda möbler och snickararbeten, som afsättas till
andra orter. I förening med häradet Wiske utgör
detta bärad en domsaga; men jemte Wärö socken
i nämnde härad ett fögderi. En betydlig hafsvik,
Kungsbacka-fjärden, tränger djupt in i landet och
skiljer häradet nästan i tvenne delar.
Fjäre och Wiike förenade kontrakt böra till
Götheborgs stift och Hallands län, samt innefatta
1 stad och 19 socknar och annexer, utgörande 9
pastorat, nemligen: Tölö med Lindome och
Elfsåker, Walda med Släp, Onsala, Kungsbacka stad
med Hanbals, Fjärås med Förlanda, Ölmevalla med
Landa, Frillesås med Gällinge och Idala, Wärö
med Stråvalla, samt Weddige med Ås och
Sällstorp. Af dessa 9 pastorat äro 5 regala, neml.:
1 af l:a, 3 af 2:a och 1 af 3:e kl., I ar 3 kl.
konsist., 2 af 2 kl. preb. och 1 af 2 kl.
patro-nela pastorat. Hela kontraktet har 26,536 invånare.
FJKrilar (Lepidoptera), utgöra en ordning af
insekter, utmärkt isynnerhet genom sina stora, med
fjällformiga doft betäckta, ofta skönt tecknade
vingar, jemte sin fullständiga och starkt i ögonen
fallande förändring, enär de vanligen i sitt
larf-tillstånd äro högst vanskapliga eller till och med
vederstyggliga, men fullbildade deremot ofta
sköna, till och med praktfulla, hvarföre man ock
antagit fjärilen såsom en sinnebild af
menniskosjälen, hvilken ur den jordiska puppan utvecklat sig i
sin rätta skepnad, och sedan den blifvit befriad
från kroppens fångsel höjer sig ur gruset. I sitt
larf-tillstånd äro de i högsta grad glupska och
fortära ofta på en dag födoämnen till flera
gånger sin egen vigt, samt äro utan undantag
skadliga, dels för växter, dels för andra djur. I sitt
tillstånd såsom puppa ligga de i ett slags dvala,
vanligen inneslutna i ett skal eller hinna, hvilket
de mot slutet af ]arf-tillståodet bilda omkring sig,
ofta bestående af en silkesartad väfnad. Uti sitt
fullbildade tillstånd äro de belt och hållet oskadliga,
förtära antingen intet eller ock endast blommornas
boningssaft, den de upphemta med sin
spiralformiga tunga, samt lefva blott för att para sig och
fortplanta sitt slägte; ty hannen dör vanligen straxt
efter parningen och honan efter äggläggningen.
De utgöra ett ganska stort antal olika arter,
hvaraf blott hos oss finnas omkring 1,000, samt
indelas uti Dagfjarilar, som flyga om dagen, para
sig i solsken och hafva tunn, ofta präktig
fjäll-beklädnad; Skymningsßärilar, flyga i skymningen
morgon och afton, hafva tätt tilltryckt
fjällbeklädnad, samt Nattfjärilar, hvilka flyga om natten
och vanligen hafva fin, mörk och mjuk
fjällbeklädnad på vingarne.
Fjärsing, larsing (Trachinus draco), en
taggfe-nig fisk af 9—10 tums längd, hvilken anträffas,
ehuru sällsynt, i Kattegat och Öresund, samt
kommer till stränderna om sommaren for att yngla.
Den uppehåller sig i sanden, med hufvudet utsträckt
för att gripa sitt rof af skaldjur och små fiskar.
Stygnet af dess taggiga ryggfenor frambringar högst
giftiga verkningar, hvarföre fiskrarne sky honom
som en huggorm, samt aldrig, så vidt kändt är,
förtära dess kött, hvilket dock skall vara mycket
läckert.
FJärüs, en socken med Förlanda, belägen i Fjärås
bärad af Hallands län, Fjäre och Wiske förenade
kontrakt af Götheborgs stift, £ mil 0.S O. från
Kungsbacka. Pastoratet bör till 2 kl. prebende,
och är personell för nuvarande biskopen i stiftet,
doktor Bruhn. Pastoratet äger i anseende till
sina ålderdoms minnesmärken en fornhög
märkvärdighet. Både ifrån hafvet och ifrån den
förbigående landsvägen synes den på en böjd liggande
kyrkan och nära henne en af Skandinaviens större
valplatser, utmärkt af en mängd större och min-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
