Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han har.
Hansestäderna»
53
och blifvit hitford till kyrkodörr. Pi Honehals
skall den hafva utgjort sjelfva slottsporten. Vid
Rolfs-åns utlopp i hafvet var fordom ett
skeppsvarf, der flere mindre fartyg blifvit byggda.
Socknen består af 32 J mtl. och har 930 invånare.
Dess areal utgör 3,402 tunnl., af hvilka 15 äro
sjöar och kärr. Adr. Kongsbacka.
Hata liar bitit hufvudet af skammen, och
stoppat det i barmen, ett gammalt talesätt, som
anväodes att beteckna en oförskämd person.
Han kom tidigt nog, som hängdes vid
IJua, ett ordspråk hvarmed förstås att olyckan
alltid kommer tids nog.
Han måste lägga väl 1 matsäcken, som
vill lefva en annao ut. Med detta ordspråk
förstås, att mången för arfvets skull väntar på en
aaaans död, och ar sjelf närmare sitt slut än
han tror.
Hannas, annex till Hammenhög, beläget i
Ingelstads härad, 1 £ mil V.S.V. från Cimbrishamn.
Socknen innefattar 9 mtl. med 2S8 invånare på en
area] af 1,365 tunnl., af hvilka 4 äro kärr och
sjöar. Adr. Cimbritshamn.
Hannibals fejden. Sä kallades kriget mellan
Sverige och Danmark pä Norska gränsen år 1644.
Benämningen uppstod efter den utmärkte Danske
härföraren Sehesteds dopnamn Hannibal, emedan han var
den egentliga själen i företagen härstädes och den
som ordnade Norska stridskrafterna, så att han
dermed icke blott kunde försvara Norrige, utan äfven gå
anfallsvis tillväga mot Sverige. Allmogen
sammandrog ordet till: Balsefejden, hvilken man ännu
bör omtalas på gränsorterna.
Haunäs, annex till Trysserum, beläget i norra
Tjust härad af Kalmar län, 7 mil N.N.V. från
Westervik, 5 mil S. från Söderköping. Kyrkan,
af gråsteo, är af obekant ålder, och har
målningar i taket. I socknen märkes: Grafsàler, I mtl.
frälse-sàteri. Har fordom tillhört slägten Ribbing
och öfvergick sedan till slägten Silfversparre, som
ägde det en lång tid. Det tillhör nu frih. J. C.
Adelsvärd. Höhall, säteri, frånkändes kronan 1628
och bar sedan lydt dels under Winäs och dels
under Eds bruk. Socknen består af 25 J mtl. och
bar 1,294 invånare. Dess areal utgör 29,276
tunnl., af hvilka 4,780 äro sjöar och kärr. Adr.
Söderköping.
Hanokela. Vid denna gård i Finland stod år
1711 en träfining, hvari Svenskarne, under Carl
Gustaf Armfelts befäl, slog Ryssarne, som
förlorade 7 officerare, 175 man döde, 68 fångar och
hvarvid 250 hästar samt ett stort spannmålsförråd
eröfrades.
Hans. Sä benämnes ofta konung Johan II.
Hans» Mit, kyrka bar varit en af Wisby stads
förnämsta bufvudkyrkor, uppbyggd år 1130,
hvaraf na endast några få murar återstå. Kyrkan
bar varit invigd åt jungfru Maria, Johannes
dö-paren och Johannes evangelisten. Dessa helgon
bäfva, jemte flera, alla haft sina serskildta
altaren, och dessutom ett "heliga lekamens"
altare, vid hvilket en messa af samma namn sjöngs
alla tborsdagar under katbolska tiden. Vid den-
na kyrka ägde äfven det anmärkningsvärda
forhållande rum, att hon var den första under
reformationstiden, der evangelium rent predikades efter
Luthers lära, och i följd deraf själa-messorna
med all annan påfvisk vidskepelse aldraförst
afskaffades. Detta torde hafva inträffat år 1525,
då Lybeckarne hitkommo, för att, enligt konung
Fredriks i Danmark tillåtelse, i afbetalning för
häfde omkostnader under kriget, några år
uppbära inkomsten af landet. Men en Powel
Se-stedt, höfvidsman på Wisborgs slott, som var
ifrig papist, och understöddes i sitt uppsåt af biskop
Brask i Linköping, jagade med bugg och slag de
Lutberske ur kyrkan. Munkarne i S:t Catharinas
kloster, hvilka icke trodde att ordningen skulle så
snart komma till dem sjelfva, ansågo denna bragd
för en herrlig gerning och antecknade den i sin
dagbok. Men deras glädje varade icke länge, ty
borgerskapet i staden tog de evangeliska i sitt
skydd, samt återställde åt dem genast deras
kyrka. S:t Hans kyrka lärer äfven blifvit längst
vid-magthållen och begagnad, intill dess bela Wisby
stad lades under en församling och S:t Mariæ kyrka.
Hans Rosepol omtalas hafva af Bo Jonsson fått
Humlaborgs eller Rumlaborgs län sig anförtrodt,
till säkerhet för ett lån af 1,000 mark lödig. Han
lofvade dervid riksdrotset trohet och lydnad såsom
sin länsherre, i hvars tjenst ban skulle, när sä
påfordrades, infinna sig sjelf tionde, i fullkomlig
rustning. Blef ban eller någon af bans folk fången i
striden, så borde ban utlösas af drotset, hvilken
skulle äga alla de fångar Ilans gjorde. Han
skulle i sitt län icke hägna någon som vore Bo
Jonssons fiende, skulle af Jönköping uppbära 100 mark
penningar och halfva delen af stadens sakören,
m. m.
Hansdotter, Christina, är ibland de få
litterära fruntimmersnainn, som förekomma i den
Svenska medeltiden. Ilon har nemligen, tillika med
Karin Jobnsdotter, författat en: Gudelika Smilis
Vackiare.
Hansestäderna* förbund i Tyskland uppkom
egentligen år 1234, då Hamburg ingick förening
med inbyggarne i Ditmarscben och Hade|n, till
inbördes bandelsförsvar. De utöfvade sedermera ett
stort inflytande på Sveriges icke blott handel, utan
äfven politiska förhållanden ända till konung
Gustaf I:s tid, då Sverige fullkomligt lösgjorde sig
från beroendet af dem. På samma lid blef deras
magt i allmänhet bruten, genom de förändringar
verldshandeln undergått, efter upptäckten af
Amerika och af sjövägen till Ostindien. Ordet Hanse
skall betyda förbund; enligt andras mening åter
betecknar det myckenhet, massa. Huru som helst
namnet än mä förklaras, så betecknades dermed
ett förbund till gemensamt skydd för handeln,
ingånget emellan Tysklands serskildta vigtigaste
handelsstäder. Dessa städer blefvo så mägtiga, att de
innehade bela Östersjö-handeln, för att icke tala
om deras inflytande på den inre handeln i eget
land och deras förbindelser med det södra Europa.
De voro, såsom nämndt är, Tyska städer-, men
upptogo småningom i sin förening sådana äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
