Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hasselquist.
Hassle*
65
mnnterbet, liflighet och skönhet, närmande sig i
dessa afseenden till ekorren. Han finnes endast i
de sydligaste landskaperna, samt äfven der
sparsamt, och endast i täta faassellundar, der ban redan
i Oktober nedbäddar sig med mossa, löf eller gräs
noder rötterna af ett träd eller buske, och sofver
till slatet af April eller Maj, då ban nppvaknar.
Det om hösten insamlade förrådet af födoämnen,
utgöres isynnerhet af hasselnötter, ollon, frön
och andra växtämnen, för hvars insamlande ban,
likasom ekorren, med lätthet klättrar upp i träd
och buskar. Honan föder i Augusti månad, (nti ett
bo som liknar en båle, af löf, mossa, o. dyl.,
fästadt emellan grenarne i en basselbuske något upp
ifrån marken), 4 ungar dem bon daggar en månad.
Hasselquist, Fredrik, en af Sveriges mest
utmärkte resande och naturforskare under förra
århundradet, var född d. 3 Jan. 1722 i
Törne-valla vid Linköping, der fadern var komminister;
måste i sin ungdom kämpa med den svåraste
medellöshet, hvilken dock besegrades genom flit och
ihärdighet. Han studerade naturhistorien under
Linné. Dennes yttrande, att Palestina vore så
föga kändt till sin naturbistoria, gaf II.
anledning alt söka afhjelpa denna brist, hvarvid han
aktade hvarken sin fattigdom eller sin svaga belsa.
Linné understödde på allt sätt hans föresats, och
genom sammanskott af landsmän och gynnare samt
flera stipendier, lyckades den unge mannen äfven
att få ntföra den, afreste om sommaren 1749 till
Smyrna, besökte Egypten, der ban anställde en
mängd undersökningar, hvilka ban ytterligare
fortsatte i Palestina, hvarigenom många misstag i
bi-bel-öfversättningen rättades och mjcket ljus
sprid-des öfver flera förut mörka ställen i texten. I
Aognsti 1751 begaf han sig på återvägen till
Smyrna, hvarifrån han ernade besöka Libanon;
men ban afled, endast 30 år gammal, af lungsot d.
9 Febr. 1752, uti byn Bodga, der ban skulle
genomlä mjölkkuren. Hans rika samlingar räddades
nodan kreditorernes tillgrepp af drottning Lovisa
Ulrika, som betalte bans skulder, och Linné
häpnade öfver de skatter de innehöllo, beskref en
stor del af dem, samt utgaf hans resa, ännu
ansedd såsom ett klassiskt arbete. Han bade, under
det ban vistades i Kairo, blifvit promoverad till
medicine doktor, utnämnd till med. adjunkt och
ledamot af vetenskaps-akademien, i hvars
handlingar ban, tid efter annan, infört åtskilliga
uppsatser. I sin ungdom bade ban äfven egnat några
stunder åt poesien och utgifvit en versifierad
"vörd-sam fägnad öfver läkarekonstens tillväxt vid
Upsala akademi", samt några andra tillfällighetsverser.
Hasselilarne äro tvenne icke obetydliga och
ganska vackra öar, belägna i hafsviken nordost om
Oroost, och tillhöriga Fräkne bärad. Öboerne
idka skeppsbyggeri.
Hasseltt-skans, har varit belägen i Östersjöns
inlopp åt Nyköping, på en liten holme, £ mil från
staden. Här tros vikingar och härnadsfarare baft
sitt fasta säte. I senare tider fanns här ett.
säkert fästningsverk, som tjente staden till värn
fiender; men d& faran försvunnit lärer det
blifvit öfvergifvet och nedbrutet, hvilket berättas
hafva skett åren 1645, 1659, 1668 och 1684.
År 1720 sattes den åter i stånd med murar,
vallar och bastioner; men förföll åter de
följande ären.
Hassla betydde på gamla Svenskan att sätta rå
och rör eller utstaka en gränsskillnad, eller en
envigesplats, och Hassler5r var således gränsen
emellan Svea och Götha jarladömen.
Hassle, en socken, med Berga, Färed och Enåsa
kapell, belägen i Wadsbo härad af Skaraborgs
län, norra Wadsbo kontrakt af Skara stift, 1 mil
N.O. från Mariestad, vid Wenern, 1 mil från
Götha kana). Socknen har haft kyrkoherde redan på
1300-talet, och tillföll genom konung Gustaf I:s
testamente dess son, hertig Carl. Kyrkan är
ombyggd 1747. Då den gamla kyrkan nedrefs och
trädgolfvet togs npp, fanns främst i kyrkan en på
sidorna murad graf; men så liten, alt der knappt
var rum för 2 kistor. Der fanns en vanligt stor
kista, öfverdragen med svart kläde, hvilket var
förmultnadt; men furubräderne, hvaraf kistan var
förfärdigad, syntes belt nya. En mans kropp
lag deruti framstupa, omgifven med fint bly af
ett tjockt runstyckes tjocklek, hvilket var
ar-betadt i form af en fiol. En hel skifva deraf,
som betäckte ansigtet, bröst och öfriga
kroppen, var passad efter hufvadet, inböjdt vid
bal-sen, blef bredare åt axlarne m. m. och smal
åt fötterna. En dylik skifva låg under kroppen,
samt en hel skifva rundt omkring pä sidorna,
alldeles som sidobräderna på en fiol. Denna skifva
var så starkt sammanlödd med den öfra och
undra, att man ej förmådde bryta upp lödningen.
Sedan man skurit bål på blyet, varsnades att
kroppen låg framstupa. Då den vändes om fanns på
hakan skägg, långt som en slants tjocklek. Hela
kroppen var lindad i ylletyg och detta omviradt
med snören. En brun salfva eller tjock vätska
fanns äfven der. Uti kistan lågo några vedträd
af asp och något humle. Dessutom hittades i
grafven några barnskor, broderade med guld och
silfver. Huru länge denna kista stått der, var okändt;
men det deröfver befintliga golfvet bade ej varit
öppnadt eller vidrört på 100 år. Platsen var
alldeles torr. Dåvarande kyrkoherden i Hassle, A.
Kjerner, skref derom till biskop A. Rhyzelius i
Linköping, som förmodade att denna konstiga
svepning var gjord på fremmande ort åt någon
person, hvilken bivistat korstågen och dödt derunder.
Dessutom märkes i socknen: Börstorp, 3j|- mtl.
säteri, med 15£ underliggande bemman frälse; det
bar tillhört slägterna Falkenberg och v. Knorring.
Egendomens areal är 5,718 tunnland. Den har
ansenliga byggnader och trädgårdar. För
byggnader, ansenliga gåfvor och frikostighet till
församlingens kyrkor, tillerkände kammar-kollegium år
1716 patronaträtten åt Börstorp och Säby
säterier (det senare beläget i Berga socken), som då
innehades af slägterna Falkenberg och Posse,
hvilken rätt de i hela sin vidd utöfvade till år 1803,
då den inskränktes till kyrkoherdars tillsättande.
Ett gràsten?berg, \ mil från Hassle kyrka, kallas
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
