- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
374

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

374

Rosenblad.

Rosencrantz.

hvars chef han dä varit i 17 är. Alla röster äro
enhällige i erkännandet af R:s
embetsmanna-för-tjenster. Man tillägger honom allmänt ovanliga
insigter i alla administrationens detaljer, minne,
redighet och sällsynt arbetsförmåga; men mera
delade äro tankarna rörande bans
statsmannaegenskaper. Han ägde ingen politisk karakter, om icke
den att tjena magten, i hvilka händer hon må
befinna sig, och efter hvilket system bon må
utöfvas. Att ban af ålder och vana införlifvade sig
med det gamla, häfdvunna, bestående och ogerna
deri vidtog eller säg vidtagas några rubbningar,
torde ba varit mindre föranledt af öfvertygelse,
än af vana. lian var ett förträffligt verktyg, och
skulle varit det i hvilken styrelses hand som helst,
men ej ämnad att sjelf gifva färg och karakter
åt en styrelse. I Biogr. Le.\. säges, i slutet af
hans biografi: "Man bar beskyllt grefve R. för
pi-etism och intolerans. Den slags pietism, som
under oiika namn, inom alla christna religions-sekter
yrkat, att den cbristliga tron skall uttrycka sig
genom den christliga fromhetens handlingar, den
har han alltid hyllat, hvaremot ban strängt
fördömt den pbariseiska sjelfklokbet och det andliga
högmod, hvilka hos en del af våra s. k. läsare
yttrat sig." Sonen af bans äldste broder,
general-adjutanten, öfversten vid fortifikationen och R.
af S. O., XIIs R., död d. 3 Okt. 1827 vid 78
års ålder, är
Rosenblad, llernliard Kiiianuel,
kommerseråd, R. af N. O. och Kom. af Danska
Danneborgs-orden, född d. 10 Maj 1796; ingick, efter slutade
studier, 1812 som fänrik vid lifgrenadiererne ock
bivistade med regementet flera af operationerna
under 1S14 års fälttåg i Norrige, såsom
landstigningen på Kragerö, Fredrikstads belägring och de
begge affärerna vid Kölbergs bro. Efter freden
återvände han till Upsala och inträdde 1819 i
konungens kansli; tog 1823 afsked ur krigstjensten,
blef kammarjunkare och kammarherre, år 1825
legations-sekreterare i Berlin, der ban
qvarstannade till 1831 och flera gånger förestod
beskickningen under envojéen Brandels frånvaro; blef 1837
kommerseråd och fick derunder uppdrag att utreda
förhållanderna med Öresundska tullen, hvarvid han
var första kommissarien å Svensk-Norska sidan,
och som bade till följd att Svenska handelns
afgifter minskades med omkring 80,000 R:dr ärligen,
och att Sveriges ersättning för underhållna fyrar
ökades från 3,500 till 10,000 R:dr, samt Norriges
till 3,500. War 1843—1844 ledamot i
unions-kommittéen; blef 1833 banko-fullmägtig, hvarmed
ban fortfor till 1848. Har alltsedan 1834
deltagit i riksdagarna och derunder uppträdt som en
flitig och skicklig talare. Om sina politiska
åsigter har han, i en skrifvelse till redaktionen af
Biogr. Lex., lemnat en redovisning, hvari det
heter: "Uppfödd varm vän af gammal Svensk frihet,
d. v. s. under skydd af en stark konungamagt, har
jag aldrig hyllat den moderna liberalismen, alllid
fruktat dess följder, äfven när välmening dikterat
dess påståenden, anseende densamma, under
civilisationens närvarande stadium, ovillkorligt kommande

att slutas med en despotism i den råaste förrn.
Men å en annan sida bar jag ingalunda haft
betänklighet att medverka till det framskridande, d.
v. s. till de verkligt nyttiga reformer, som ligga
i sakernas natur, att ander tidernas lopp ändrade
förhållanden fordra, men vid hvarje reform ansett
den mognaste pröfning först böra ådagalägga, att
ett behof verkligen finnes", o. s. v.

Rosenblad, Johan Anders, född d. 1 Dec.
1800, f. d. bryggare i Stockholm, brukspatron och
R. af W. O., bar på Södermalm i Stockholm
an-laggt och underhållit den största trädgård och det
dyrbaraste orangeri, som funnits i hufvudstaden
innan trädgårds-föreningens anläggning hunnit
ordnas. Har 1847 försållt trädgärden till annan man.

Rosenborg, Lara och Andreas, två bröder,
söner af professor Spole i Upsala, adlades 1715.
Den äldre, Lar>, var då fortifikations-kapten vid
gardet och bade åtföljt dels Svenska arméen pä
Seeland och i Lifland, dels den Franska under
fälttågen i Flandern, hvarifrån ban återkom 1709.
Dog som general-qvartermästare-löjtnant d. 22
Mars 1722, barnlös, då hans ättegren utslocknade.
Yngre brodern, Anders, född i Upsala 1687,
studerade der, blef vid 20 års ålder underofficer
vid Hamiltonska regementet, sedan grenadier vid
gardet och korporal vid detsamma, deltog i
slagen vid Mobilow, Holofzin och Pultava, på
hvilket sistnämnda ställe han fick flera sår, blef i
Walakiet fången af Ryssarne, flydde undan i
båtsmanskläder, kom 1712 tillbaka till Sverige, der
ban följande året blef löjtnant vid Dalregementet,
med det fången i Tönningen, men hemkom 1714;
var kapten-löjtnant då ban adlades, fick 1741
majors afsked, blef 1748 likväl ibogkommen med
svärds-orden. Dog d. 10 Sept. 1754. — Namnet
"Spole" har sedan åter -upptagits af en bans
ättling, ryttmästaren Johan Fredrik H., som
gjort åtskilliga uppfinningar för machinväfstolens
förbättring.

Rosenbrüijer, Anton, bette förut Broijer,
var först köpman, sedan borgmästare i Wiborg,
hvilket embete hao beklädde i 21 år, gjorde
kronan åtskilliga försträckningar och bidrog verksamt
till staden Nyens grundläggning och befolkning,
för hvilka förtjenster ban 1647 adlades. Dog 1678
i en hög ålder utan söner, då ätten utgick med
honom.

Rosencrantz. Med detta namn fanns en gammal
adelig att, stiftad 1612 af Richard Isacsson,
hvilken det året var, som det heter, "öfverste för
bönderne på Gröneborg", och märklig derför, att
han var den förste i Sverige, hvars adeliga
tillnamn utsattes i sköldebrefvet. Hao blef sedan
ståthållare på Diinamiinde samt i Pernau och dess
län. Ätten utgick med hans sonson l.ennart
f>iistaf il., som dog ogift. — Ar 1752
introducerades deu Danska adeliga ätten Rosencrantz
med godsägaren Holger Andersson
Rosencrantz^ tre söner, Holger Anders, Henrik
Sebastian och Gustaf Christoffer, och hans
brors, öfverstlöjtnanten i Dansk och Fransysk tjenst,
Axel 1’ailesson Ris son, Holger Axels-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free