Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
602 Slottsrätt.
vården och uppsigten öfver ett alott eller fäste,
sednare benämnd Slollsfoijali eller Slottsfogde.
Enligt Flintberg förslods dermed en domstol,
bestående af tlera personer, inrättad på de ställen, der
kronans slott voro belägne, hvilka personer, jemte
det de ägde slotten i sin vård, innan rikels
kollegier imättades, granskade borgmästare och råds
domar i ekonomiska mål, samt likasom öfver- och
underståthållare samt laudshöfdingar nu för tiden,
understundom bevistade magistraternes
öfverläggningar, hvarefter vidare slottslofvens domar gingo
till konungens eller rikets räds pröfning. I
Christian ll:s försäkran, gifven på Wangsö utanför
Stockholm, onsdagen näst efter Sancti Ægidii
Ab-botis et confessoris dag 1520, uppräknas de då
varande ledamölerne i slottslofven, eller så kallade
slottslofvare i Stockholm, nemligen Bengt
Arens-son, Måns Green, Erik Kuse, Michel Nilsson,
Peder Erlandson, Clas Kyle och Olof Björnson. Denna
domstol kallades i somliga handlingar slottslagen,
änskönt det. Svenska ordet. Lag sedermera
förmodligen blifvit, under de Danske konungarnes regering,
förbytt i det Danska ordet Löw, som äger samma
betydelse.
Slottsrätt kallades den särskilda domstol, soin
från garnlii tider funnits för de lagbrott, som
be-gingos inom området af konungens slott.
Slolls-rälter inrättades af konung Carl XI år 1 696.
Deras domsrätt rörer från början blott
slottsbetje-ningen och förseelser, som dithörande personer
begått. Den utsträcktes sedermera lill alla
oordningar, hvem del månde vara som begått dem,
inom konungens borg. Stundom fick äfven
slottsrätten tjenstgöra i stället för krigsrätt, när
dom-fördt antal ledamöter icke fanns på stället’ för att
utgöra krigsrätt. Slottsrätten i Stockholm hade
en ännu vidsträcktare domsrätt, nemligen öfver
alla oordningar, som begingos inom de kongliga
kollegierna, emot fremmande ministrar och deras
betjening, emot publika vakter, samt alla
brottmål och oordningar, som härrörde från två eller
flera personer, bvilka eljest lydde under serskilda
domstolar, och begingos på torg, gator och
allmänna platser. Stockholms stad bade sin särskilda
slottsrätt och Stockholms slott en annan. Denna
upphäfdes redan för längre tid tillbaka och nu
äro alla slottsrätterna afskaffade sedan år 1844,
samt dithörande mål förlagda under de allmänna
domstolarne.
Slnsarp, Stor» och Lill», ett reg. pastorat af
2 kl. i Malmöbus län och Lunds stift, Skytts härad
och kontrakt, vid hafvet, 2 mil frän Malmö. Af
dessa båda socknar är Stora S. moderförsamling och
Lilla S. annex. Sällsamt nog är Stora S. den i
alla hänseenden ojemförligt minsta. Den består
nemligen endast af 7 1 bemman, uppskattade lill
60,300 R:dr, med en folkmängd af 315 personer
och en areal af 1,319 |unn|. Deremot består
Lilla S. af 22-f hemman, uppskattadt’ till 203,510
R:dr, med en folkmängd af 1,020 personer och
en areal af 3,i85 tunnl. Endast här anses 5 tunnl.
bestå af kärr och oländig mark, hvaremot inga
sådana finnas i moderförsamlingen. Åkerjorden är
Släp.
nästan öfverallt god, men ängen svagare. Någon
torfmossa finnes. Båda socknarnas kyrkor anses
af Linné i dess "Skånska Resa" för de tvä närmast
hvarandra belägna landskyrkor i bela Sverige.
Engeströmaka ättens stamfader, biskop J.
Engeström, föddes i denna församling. Adr. Trelleborg.
Slädene socken i Kollands bärad af Skaraborgs
län, annex till Levene moderförsamling i Wiste
härad, 2j mil från Lidköping, består af 16 |
bemman, uppskattade till 70,447 R:dr, med en
folkmängd af 250 personer och en areal af 3,286
tunnl., hvaraf endast 15 äro kärr eller oländig
mark. Kyrkan är af träd och säges vara
upptimrad i Wermland. Den bar ett torn och ligger
på en vacker kulle. Adr. Lidköping.
Slägfritl eller KlOkrrid betydde fordom sköka, frilla.
Släp på fruntimmerskjortlar förbjudas att bäras vid
70 d:lr s:mts vite. Se kongl, påbudet mot
öfverflöd i klädedrägten af d. 30 Aug. 1664.
Släp, annex till Walda moderförsamling i Halland,
I mil från Kongsbacka vid hafvet, beslår af 471
hemman, uppskattade till 145,369 R:dr, med en
folkmängd af 1,366 personer och en areal af 8,517
tunnl., hvaraf 160 äro sjöar och kärr. Socknens
jordmån anses för den bördigaste i Halland, och
består till det mesta af god mergellera samt
lerblandad sandmylla. Endast två små insjöar,
Kalfsjön och R/lbosjön ligga har inom. Flera berg
finnas dock i socknen, som bar mänga vackra
na-turbelägenheter. Kyrkan är af sten och flera
gånger tillbyggd, senast 1669. Dess ursprungliga
ålder är obekant. Inom socknen ligga Sljei nehergs
säteri och Särö sätesgård med hafsbads-inrättning
(se dessa ord). I socknen finnas pä åtskilliga
bolmar flera s. k. Bodar eller inhägnader af sten,
soin under krigstider ha utgjort invånarnes
tillflyktsorter undan fiendens våldsamheter. På dessa
holmar har man också fört krigsfångar, hvilka
skolat sammansläpat de stora stenrör, som der
ligga. På Kyfviks ägor äro ruin, bestående af
ofantliga stenmassor, dem folket kallar kyrkor,
och som Bexell anser för lempelkunimel, hvari ett
antiodinskt folk firat sin gudstjenst. Man ser
äfven här två stora uppresta stenar inom en
sten-krets, hvilka sägas vara minnesvärdar efter två
kämpar, som bär i envig dödat hvarandra och
blifvit begrafne på stället. Elt annat
jtrafmonu-inenl, bestående af flera upprests, 2 alnar bö^a,
stenar vid Malmvik* gård, tros ha varit, ej blott
en graf, ulan äfven stället der liket blifvit
för-brändl. — Till socknens historia hör Molet i Släp,
som är 1254 hölls mellan Birger Jarl, Norrske
konungen Hagen Hagensson och Danske konungen
Kristoffer, hvari öfverlade* om biläggande af
åtskilligt missförstånd, som hotat störa lugnet i
norden. Traditionen berättar, att alla tre
regen-terne infunnit sig ridande. Bexell berättar om
socknens och hela pastoratets invånare, att
karlarne, då de skola vara bögtid.sklädde, gä i svarta
frackar, pantalonger af nankin eller annat tyg,
och randiga västar, saml qvinnorna i.siden,
kam-lott eller hemiuaväfdt fyrskäftadt tyg. Adr.
Kongsbacka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
