Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Staleuua.
Stamberg.
659
Staleniii. Joliannes Laurent!!, som anses
hafva varit en son af kyrkoherden Laurentius
01m-stadins, föddes omkring är 1504 i Olmestad nära
Grenna. Blef först 1624 student i Upsala, och
1640 tbeol. professor. (Jnderskref bland Clerus
Comitialis 1647 förklaringen om de symboliska
böckernas antagande, och yrkade att dessa borde
än ytterligare förökas med flera bekännelser. Blef
1648 förordnad till superintendent i Dorpt; men
tillträdde aldrig denna befattning, emedan ban
följande äret utnämndes till biskop i Wexiö. Som
biskop deltog ban i riksdagen 1650 och stod då
pä folkets sida emot aristokratien, förklarande för
högst nödvändigt, att de bortlemnade godsen
kommo under kronan igen. Han berömmes såsom en
ganska lärd man, men säges hafva byst en i hög
grad vidskeplig tro på drömmars vigt och
betydenhet samt allahanda järtecken. Så berättas det,
alt ban, sedan ban tillträdt biskopsembetet i Wexiö,
en natt drömt om en svart häst med ett svart
blodstänkt flor om hufvudet, som skulle ledas till
kaplanen Hr Sven i Rottne. Morgonen derpå kom
en svart oxe, sänd från Hr Sven till biskopen,
hvilken, uppskrämd genom sin dröm, ej ville
emottaga densamma, utan lät bedja Hr Svens hustru,
som dilfört oxen, att hon skulle gifva honom till
hospitalet. Kaplanskan fick ej en gång sjelf tala
med biskopen, hvaröfver bon mycket förtörnades.
När biskopen kort derpå dog, delta skedde 1650 ,
sex månader sedan ban tillträdt stiftet, misstänkte
dess efterlemnade anhöriga starkt, alt den "kloke"
Ilr Sven, som ej från komminislraturen i Rottne,
oaktadt den erbjudne oxen, fått befordran till
Gårdsby pastorat, génom svartkonst vållat
biskopens död.
Stalerus, .Inilreav, doktor och hofpredikant
bos konung Sigismund, förestod en vid
Drottningholm inrättad papislisk skola, hvilken der florerade
till dess rikets presterskap år 1595 afklagade den.
År 1596 blef denne hofpredikant, tillika med flera
härvarande katbolske prester, med stöd af
Söderköpings beslut, drifne utur riket, dä de genom
Finland och Lifland gingo öfver till Polen.
StalliofT, (»erliaril, född i Danmark d. 12 Jan.
1622. Lärde först kirurgien pä en
barberarestu-ga i Amsterdam, men började sedan studera
medicinen, och blef 1643 medicine doktor. Kom,
sedan ban vistals på (lera andra orter, till
Sverige, der han 1655 blef hertig Joban Adolfs
lifmedikus, och sedan gruf-läkare i Fahlun. Var en
skicklig, nitisk och särdeles noggrann läkare, men
af elt hastigt och underligt sinnelag. Då han
andra gängen gifte sig, tog ban sin egen piga till
hustru, och tirade brölloppet efter sitt egei
besynnerliga lynne. Han bjöd några vänner till mållid,
koin så inspringandes med jungfrun vid handen,
utropande: "livad tycken j, sknlle jag väl kunna
göra mig en hustru af denna bär?" Öfvergaf mot
slutet alla medicinska studier, och studerade blott
theologi. Dog d. 14 Nov. 1683.
Stallare* hvilket sedan blef detsamma som
riksmarsk, var uti fordna tider en af konungarnes
högsta embetsmän, ilans befattning var dels en
hofsyssla, dels en högre militärpost. Stallarens
syssla var nämligen både att föra ordet på
konungens vägnar vid bottingen och annorstädes,
förlika och afgöra tvister emellan birdmännen eller
hoflolket och fullgöra konungens särskilda
uppdrag, samt alt anföra krigsmakten till lands,
under konungens öfverbefäl, äfvensom flottan, när
så påfordrades. Stallare omtalas ganska tidigt,
till och med i våra gamla landskapslagar, dock
ännu icke såsom konungens, utan som andre
herrars betjenter. Uti ett konung Joban I
Sverkerssons bref, dateradt Riseberga 1219, nämnes
likväl en Dan Stallare; likaledes nämnes uti ett bref
af konung Erik XI Eriksson en Brynolf Stallare,
som bade ägotvist med Alvastra kloster.
Stallbrtiilralag betyder detsamma, som
forntidens mycket omtalade fosterbrödralag, emellan
tvenne män.
Stalluian, en öfverdådig parligängare, förut Svensk
soldtagare och kansler i Magdeburg, fattade i April
månad 1635 det lömska beslut, atl genom ett
förrädiskt mord undanrödja Svenske befälhafvaren i
Tyskland, den tappre Johau Banér, hvars
anseende och duglighet af Sveriges fiender mycket
fruktades. Hans hat mot Banér bade sin grund deri,
att ban af denne blifvit afsatt från sitt embete,
och för att så mycket säkrare lyckas i sitt
förehafvande, ingick ban en sammansvärjning med en
viss öfverste Capo från Rügen, hvilken äfven var
högligen missnöjd, emedan han ansäg sina gjorda
tjenster icke hafva blifvit nog belönade. De
värfvade flere anhängare, iblnnd andra Capos broder,
hvilka voro kända under öknamnet Kapunerne.
lianers död framställdes såsom det enda medel alt
förskaffa Tyskland lugn. Slutligen vände de sig
också till en öfverste Plato, som var personlig
fiende till Banér. Denne afskydde dock det
ifrågasatta brottet, nekade att deltaga deri, och
uppenbarade bela sammansvärjningen. De
sammansvurne flydde dä, och dogo sedermera alla i
fattigdom och elände.
Stalpet, ett vattenfall vid Horsnäs säteri i
Mar-becks socken i Jönköpings län, hvarest Svartån,
från en lodrät höjd af 56 fot, störtar sig ned i
en stor och bred bergöppning, soin synes danad
genom någon natur-revolution; dess vatten rinner
sedan dei ifrån lugnt genom ängarna till Ralàngen.
Fallet vid Stalpet delar sig i flera grenar, hvaraf
en drifver en dervid belägen såg och qvarn. När
mycket vatten är i ån, som vanligen inträffar höst
och vår, samt regniga år, är isynnerhet detta fall
oändligen vackert och pittoreskt, likasom stället.
Svartån bar, ofvanför detta fall, en annan
märkvärdig belägenhet vid säteriet Anebys qvarnar,
der strömmen till en del löper emellan höga
lodräta stenväggar, och visar der samma karakter
som vid Stalpet.
Stamberg, .Inilerii Henrik, son af handlanden
Jakob Stamberg, föddes i Köping d. 9 Dec. 1759.
Studerade vid Westeràs trivialskola och gymnasium,
der ban städse genom flit och kunskaper utmärkte
sig framför alla sina kamrater, och blef 1780
student i Upsala. Såsom medellös nödgades ban för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
