Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TidUn.
Tilas.
57
kade att bringa till slut. Ilan afled d. 1 Sept.
184? Bland bans utgifna arbeten märkas:
Handtok i praktiska takai evetenskapar, Mat/asm för
populär a medicinen; bidrag till Vhysiutogien och
Naturalhistorien; Journal jör Unn Idkare, Ekonomer
och Nalui forskare; Samlingar for
djurlakare-veten-sknpen och Natur fot skningen; Husdjurens allmänna
Vathotogi; Förslag Ull hastafvelns fot bättring,
Magasin för veterinär-vetenskapen och landthushållningen;
Handbok i Ayronomien; Handbok i Boskapsskötseln,
ni. fl.
Tidiiu är elt gods pä en ö af samma namn i
Mälaren och Lilla Rylterne socken, |J mil frän
Westerås stad. Godset utgör ett säteri om 2 mtl.
med 113 tunnl. åker, 293 äng, 35 tunnl.
beteshagar och 610 skog, tillräcklig till vedbrand, men
ej till byggnadstimmer, och bestående af ek,
blandad med alm, lönn, ask, al, rönn och oxel, med
deremellan liggande herrliga omvexlande ängar.
Spår finnes bär ännu efter en forntida
vikingaborg, ty på en af öns högsta bergskullar befinner
sig en af gråstenar utan murbruk uppförd
ringmur, med märken efter portar och murade
port-värn. Ej långt derifrån finnes ett nu mera half—
förstördt slott, som säges hafva varit uppbyggt
af Bo Jonsson Grip, men hvaraf de nedre
våningarna, som ännu finnas qvar, begagnas till
sädes-magasiner, mältbus, fatbur, m. m. Det nu
begagnade corps de logis utgöres af flyglarna lill
ett slott, som ställets ägare, den berömde
rikskansleren Axel Oxenstjerna, år 1648, lät uppföra.
I äldre lider ägdes detta slott af en biskop i
Westerås, Måns Eskilsson, sedan af Bo Jonsson Grip;
derpå af Greenska och Totlska slägterna; kom
sedan genom gifte till Bäätska och Oxenstjernska
slägterna, samt ändtligen mot medlet af
1700-talet till grefliga slägten Dohna, samt genom gifte
år 1795 till grefve F. Kidderstolpe, hvars
afkomlingar godset sedan tillhört.
TiefTenbach hette en viss lejd spejare, hvilken
Svenska regeringen höll i Nurnberg under Tyska
30-åriga kriget, för att arbeta pä dess bästa
inom södra Tyskland, samt upptäcka och söka
förekomma sä mycket som möjligt alla fiendtliga
anslag. Denne spejare uppbar för sitt besvär
ordentlig lön, och bekom derföre tusen
silfver-riks-daler årligen frän Svenska kronan.
Tierp, en socken i örby hus härad af Upsala län,
är belägen vid Dalelfven, 5 mil N.N.V. från
Upsala, och tillbör I kl. reg. Socknen har bördig
jordmån, är försedd med skog, 9 fiskrika sjöar
och 2:ne åar, Tierp-ån och Svart-ån. 1 socknen
märkes: Gutlgrufcan, pä Vässby fralse-ägor, nu
inera igenlagd; Söderfors hammarverk och
ankar-brak (se detta ord); Ullfors jernbruk (äfven
särskildt beskrifvet), samt säterierna Fors,
llushy-torg , Odens fors och Styngsherg. Ett postkontor är
inrättadt i denna socken, som håller inalles 172
mtl. med 4,980 invånare. Adr. Tierp.
Tigervirttm, Johan, son af rådmannen i
Jönköping Johan Julius Beckenström, ingick 1693
sr-som simpel musketerare vid Pommerska
regementet till fot, och gick derstädes igenom alla de
lägre graderna till år 1704, då ban befordrades
till fänrik. Bivistade Thorns belägring och
bataljen vid Kaliscb, samt befordrades för städse
visad tapperhit 1707 till löjtnant, 1709 till
kaptenlöjtnant och 1712 till kapten. För det hjeltemod
ban visade vid belägringen af Stettin, men
isynnerhet vid det fiendtliga anfallet och stormningen
af skansen Peenemiinde 1715, der ban slutligen
öfvertog befälet och, ehuru illa sårad, försvarade
sig i det yttersta, befordrades ban till major, i
hvilken beställning ban 1718 adlades. Afled i Maj
månad 1734.
Ti£nar-aiidien»ema. Sä plägade de offentliga
mottagningar af allmänheten benämnas, hvilka
konung Gustaf III genast efter sin hemkomst och
första tillträdet af sin regering föranstaltade. Han
lät nemligen, straxt efter ankomsten lill Stockholm,
nti Posttidningen för d. 3 Juni 1771 kungöra: att
konungen bestämt måndags, tisdags och onsdags
eftermiddagar ifrån kl. 4 till 5, till att lemna alla
undersåter, högre eller lägre, fritt tillträde, att
sjelfva deras ansökningar och angelägenheter i
underdånighet andraga. Dessa audienser väckte
emellertid ständernas misstankar, och upphörde äfven
snart.
Tiggarmunkar i norden voro mestadels
Fransi-skanermunkar, hvilka bade aflagt fattigdomslöfte
och plägade vandra omkring, ombundne med rep
(se: Franciskaner)’, men älven andra munkordnar,
såsom Augustiner, Dominikaner och Carmeliter
kunna hit räknas.
Tilaceua, Kricus llrynolphi, son af prosten
och kyrkoherden Brynolphus Ilaquini, stamfader
för ätten Tilas, var en af de lärdaste män bär i
Sverige pä sin tid. I sin ungdom studerade ban
först uti Skara och sedermera i Strengnäs,
hvarifrån han kom till akademien i Upsala med djupa
kunskaper i flerahanda ämnen, men isynnerhet uti
Hebreiskan, en lärdom, som dä för liden var
temligen ovanlig. Sedan ban blifvit prestvigd, blef
ban genast kaplan i Tössed, i hvilken egenskap
ban underskref Upsala mötes beslut 1593.
Besökte åter akademien i Upsala på någon tid; men för
alt än vidare förkofra sig i vetenskaperna, och
isynnerhet de Orientaliska språken, reste ban sedan
till Greifswald, hvarest han gjorde sig känd genom
sin utomordentliga färdighet i Hebreiskan, på
hvilket språk ban författade åtskilliga verser. Vid
återkomsten till fäderneslandet, gjorde konung Carl
IX honom till sin hofpredikant och derefter år 1602
utnämndes ban till kyrkoherde i Tössed. Slutligen
förklarades ban 1618 för prost öfver bela
Dalsland. Såsom sådan presiderade ban vid ett
prest-möte i Skara 1630. För grundlig lärdom, god
ordning, nil och drift, gjorde ban sig under bela
sin lefnad mycket bedrad och älskad. Ilan
afsomnade vid en bög ålder år 1651.
Tilas, BVaniel, son af öfverstlöjlnanten Olof
Tilas och Maria Hjärne, födde» d. 23 Mars 1712.
Efler sju års studier i Upsala, begärde den
lärgi-rige ynglingen att få blifva smältaredräng bos en
ringa bergsman, förestod dess arbete i fulla tre
Del. IV. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
