Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlbom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Watt |ini men.
kantade roed hinna; en rond skinnflik nedgår äfven
frän underläppen under ögat. Denna arts parning
och fortplantning i vattnet föregär sednare än den
större vattenödlans, och ban är äfven lifligare och
hastigare i sioa rörelser än denna. Honan lägger
sina ägg på vattenväxter.
Wattliolma, ett säteri och jernbruk i Lena
socken af Upsala län, är beläget vid Fyrisån, och
otgör 3 mtl. frälse, med 3 mtl. rå och rör. Inom
socknen ligga dessutom derunder 14|mtl. Bruket
har 2 härdar, med 1,400 skepp:d privil. årligt
smide af eget tackjern, hvarföre hammarskatt
utgår med 7 skepp:d. Det här varande högre
fräl-sesmidet utgör 700 skepp:d. Bruket skeppar på
Stockholm. Disponeras af Brahe-slägten.
Wattlander, liars, komminister i Estuna, född
1726, död 1809. I sina yngre år skall ban ej
varit utan kunskaper, men uppblåstes af elt
öf-verdrifvet högmod, som sedan, när lyckan ej
svarade emot hans pretentioner, förvandlades i den
gröfsta liderlighet. Den gick slutligen så långt,
att ban 1792, öfverlastad på en auktion, döptes
af bonddrängar med öl, kommunicerades med
bränvin och begrafdes med aska.
Wattrang, Julian, son af prosten och
kyrkoherden i Södertelje, Joban Wattrangius, föddes d.
1 Mars 1619. Slägtens namn härleder sig från
byn Wattrång i Harmångers socken af
Helsingland, der farfadern, länsmannen Jöns Jönsson,
bodde. Sedan Joban studerat i Upsala, blef ban
1641 filosofie magister derstädes, och företog
sedan vidsträckta utrikes resor. Efter hemkomsten
anställdes ban 1650 såsom hofmästare hos riksrådet
och riksamiralen grefve Gabriel Oxenstjerna, samt
blef 1652 sekreterare och 1653 assessor i Svea
hofrätt. Uti denna beställning adlad 1654, då ban
skref sig herre till Glasberga och Högbovik.
Utnämndes 1655 till häradshöfding i Upland, samt
transporterades är 1657 till häradshöfding öfver
Nora och Lindes bergslager. Han afled i
Stockholm den 11 Januari 1680 utan manliga
arfvingar. Brödren,
Wattrang, Zacharias, föddes den 5
December 1620. Sedan ban här bemma gjort
grundliga studier, reste ban 1650 utomlaods, dä ban
s. å. ntgaf en disputation i Angers, och äfven s. å.
derstädes promoverades till medicine doktor. Efter
hemkomsten blef ban 1651 stads-pbysicus i
Fahlun, och grufmedicus; men åtföljde 1654 som
läkare Svenska ambassaden till Ryssland, der ban
trenne år qvarstannade. Förordnades år 1660 till
stads-pbysicus i Stockholm, hvarvid det berättas
den anekdot, att dä konung Carl X Gustaf
lemnade honom fullmakten i Götheborg, konungen
skall hafva yttrat till bonom: "Res nu upp till
Stockholm och fyll der ett par kyrkogårdar,
sedan skall ni fä bli min medicus," hvartill W.,
som var en skämtsam man, skall hafva svarat:
"Det skall jag göra, nådigaste herre." Känd
såsom en af sin tids berömdaste läkare, deltog ban
i denna egenskap uti stiftandet af collegium
medicum är 1663; men egnade sig jcke uteslutande åt
Yattuininskntng. 243
medicinen, utan ådagalade äfven skicklighet i
civila tjenstebefattningar, hvarföre ban ock 1667
blef rådman i Stockholm. Sedan ban 1671 blifvit
utnämnd till kongl, lifmedicus, upphöjdes ban 1673
nti adligt stånd, och introducerades tvenne år
sednare på riddarbnset, med bibehållande af sitt förra
namn. Efter att 1677 hafva erhållit fullmakt på
häradsböfdinge-beställningen uti Rasbo och Olands
härader i Upland, lemnade han sio rådmanssyssla
och flyttade till landet; men återkom snart
tillhaka till Stockholm, då han 1680 utnämndes till
arkiater och 1682 emottog presidium i collegium
medicum. Han afled d. 30 Juli 1687, och då ban
begrofs i Storkyrkan, hedrade så väl konungen
och drottningen som den unge kronprinsen
begraf-ningsakten med sin närvaro. Hans porträtt, måladt
i oljefärg, finnes ännu uppsatt uti koogl.
sundhetskollegii bibliothek.
Wattrang, Hans, son af prosten och
kyrkoherden i Södertelje, magister Ahrahamus
Wattrangius, föddes d. 6 Okt 1653. Började sin
tjenstgöring 1675 såsom drabant, och deltog året derpå
uti slaget vid Halmstad, samt 1677 uti
belägringen af Malmö och slaget vid Landskrona, vid alla
dessa tillfällen ådagaläggande stora prof af
tap-perbet. Under Carl XII:s krig uppträdde ban pä
nytt, för att förvärfva hjelteära. Bivistade 1700
slaget vid Narva, och öfvergången af
Dünaström-men året derefter. Sedan ban med mycken
mandom kämpat i slaget vid Klissow 1702,
befordrades ban till korporal vid lifdrabantkorpsen, och
1704 till qr8rtermästare derstädes. Uppböjdes
1705 uti adligt stånd. Gjorde sedan fälttågen
i Poblen, Sachsen och Ukrän med mycken
utmärkelse, samt bivistade flera af dessa årens träffmngar,
till dess han d. 4 Juli K08 i slaget vid Holofzin
slutade sin ärofulla bana. Ätten utgick med bans
son, ryttmästaren Christoffer Wattrang, som dog
utan söner.
Vattuminskning eller rättare landhöjning,
bar blifvit med visshet observerad och ådagalagd
inom flera trakter af Skandinaviens jordyta.
Genom fleråriga iakttagelser, bar man nemligen funnit
alt Skandinaviens jordyta, likasom de flesta länder
på jorden, är i en jemn, fastan stundom omärklig
rörelse, bestående deri, att halföns norra trakter
höja, men de södra sänka sig, under det att de
trakter, som ligga mellan böjningen och
sänkningen, befinnas ständigt bibehålla samma relativa
höjd till hafsytan. Betydligaste höjningen har
genom pä klippor inhuggna märken blifvit
observerad vid Bottniska viken, hvarest man funnit att
landet på 100 år böjer sig 4 i till 4 £ fot. Vid
Sandhamn i Stockholms skärgård har man funnit
landtböjningen på nämnda tid utgöra omkring 4
fot samt vid Skallö utanför Kalmar 7 à 8 tum.
Längre ned ål söder, såsom vid Carlskrona och
Sölvitsborg eller Laholm förmärkas ingen
landböjning. Än längre åt söder, vid Skånes södra
spets, bar man förmärkt en motsatt rörelse eller
en småningom skeende sänkning. Genom
iakttagelser af våra berömde naturforskare, Linné och
Nisson, bar blifvit ådagalagdt att afståndet från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
