Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viga lik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wrede.
Wreta.
341
stetid bade ban bivistat Wurtzburgs eröfring,
slaget vid Lutzen och belägringen af Hammel.
Sedermera blef ban assessor i Svea hofrätt, och
utnämndes 1653 till landshöfding i Aho län; men
kom, i anseende till sin snart följande död, aldrig
att tillträda embetet. Sistnämnda år uppböjdes
ban, tillika med den äldre brödren, uti friherrligt
stånd, då ban skref sig friherre till Elimä,
herre till Tnvastby, Anjala, Hammenäs, Edeby och
Östanå, ilan afled d. 3 Nov. 1655. Dennes sonson,
Wrede, Henrik, friherre till Elimä, en son af
öfverstelöjtnanten vid Wiborgs fotregemente,
friherre Fabian Carlsson Wrede, född pä
1690-ta-let, var först page bos hertig Cail Fredrik af
Holstein, samt blef 1714 volontär, och 1715
sergeant vid kongl, gardet. Befordrades sedermera
till löjtnant vid Nerikes femmännings-regemente,
och 17lä till löjtnant vid Elfsborgs regemente.
Ar 1719 tog ban afsked; men ingick året derpå
åter i tjenst såsom kapten-löjtnant vid grefve
Oxenstjernas regemente. Sedermera var han någon
tid major i Ilolsteinsk tjenst. Känd för lärdom
oah djupa kunskaper i mänga ämnen, kallades ban
1741 till ledamot af Svenska
Vetenskaps-akademien. Utnämndes slutligen 1747 till landshöfding
öfver Karelen, Savolax och en del af Kymenegårds
län. R. af S. 0. 1748. Erböll på egen begaran
afsked år 1753, och dog 1758.
Wrede, Kabinn, en son af friherre Kasper
Wrede, föddes år 1641 i Finland, och företog,
sedan ban hemma gjort grundliga studier, en resa
till fremmande orter, hvarunder ban 1666 i
Hamburg uppvaktade drottning Christina, som då var
stadd på en resa till Sverige. Hon utnämnde
honom till sin kammarherre; men länge trifdes ban
likväl icke uti hennes hof, utan förfogade sig snart
åter hem, dä ban blef kammarherre bos konung
Carl XI. Sedermera utnämndes ban år 1675 till
landshöfding öfver Wiborgs, Kymenegårds och
Nyslotts län, samt 1681 till landshöfding i
Upland. Vid den märkvärdiga riksdagen 1682 i
Stockholm förordnades ban till landtmarskalk, och
uppförde sig uti denna dä ganska bekymmersamma
ställning på ett sätt, som förskaffade bonom
ällmänt beröm. Ar 1685 utnämndes ban (ill kongl,
råd och kammarråd, saint tillika till president i
reduktions- och liqvidations-kouiinissionen.
Befordrades 1637 till president i kammar- och
bergskollegierna, samt statskontoret, och uppböjdes
samma år i grefligt stånd, då han skref sig grefve
till Östanå, friherre till Elimä, herre till
Tjula-bolm, Fånö, Haringe, llarfvila, llarbonäs,
Söderby, Lemsjöbolm, Alehult och Ekesjö hofgård. Ar
1697 utnämndes ban af konung Carl XI att vara
en ibland de herrar, hvilka såsom förmyndare
skulle förestå riket, intilldess den unge Carl XII
kunde sjelf öfvertaga styrelsen. Sedan ban uti
tjugofyra år förestått kammar-kollegium och
statskontoret, erhöll ban entledigande frän dessa
befattningar; men dä, i konung Carl Xll.s tid,
kommersekollegium inrättades, anförtroddes bonorn bela
inrättningen deraf och första inseendet deröfver. Han
dog d. 6 Dec. 1712, utan inanliga arfvingar, och
med bonom sjelf utgick således bans grefliga ätt.
Han var en herre af djupt förstånd, förträffliga
själsgåfvor och oförtruten driftigbet.
Wreech, Hurt Fredrik von, var kapten vid
öfverste d’Alhedyls värfvade dragonregemente, då
ban, efter nederlaget vid Pullawa 1709, tillika
med bela regementet, tillfångatogs af Ryssarne vid
Dnieperströminen. Han fördes jemte mänga andra
till Siberien, der ban i mänga år vistades uti
Tobolsk. Der inrättade denne hederlige
mennisko-vän, rörd af den okunnighet, hvaruti de Svenske
fàngarnes barn fingo uppvexa, en särskild skola
för dem, hvarest ban, biträdd af någre andre
officerare, undervisade dem uti kristendom,
skrifning, räkning m. m. Den förtjenstfull professor
Franke i Halle understödde inrättningen med
nödvändiga böcker, äfvensom med något penningar.
Kapten Wreecb hemkom ändtligen år 1722 från
Siberien, då ban tog afsked och reste till
Tyskland, der ban var född, samt blef sedermera
guvernör för en ung Sachsisk grefve.
Wreua, annex till llalla, är beläget i Oppunda
härad, 2^ mil N.V. från Nyköping. Rådande
jordmånen är lera, och skog finnes sparsamt.
Socknen innehåller 14| mtl., med 340 inbyggare pä
en areal af 4,444 tunnl., hvaraf 1,490 äro sjöar
och kärr.
WreNoivitz, som slutligen blef general-major i
Svensk tjenst, var en af de mest ber) ktade
parti-gängare under Carl X Gustafs Pohlska krig, som
länge försvarade sig med stor tapperbet einot vida
manstarkare fiender, och huserade strängt uti
Stor-Poblen. Mannen var ursprungligen från Böhmen, och
hade förut stått i Pohlsk tjenst; men bade sedan,
af barm öfver någon bonom utaf Johan Kasimir
tillfogad oförrätt, gått öfver till Svenskarne. Deraf
bade ett ömsesidigt och i hög grad bittert bat
uppstått emellan bonom och Poblackarne. Slutligen
blef ban pä ett nattligt tåg af Poblske fältherren
Czarnecki öfverraskad, hans soldater skingrade,
han sjelf af’ någre Poblske bönder ertappad,
igeo-känd samt på det grymmaste sätt med störar och
påkar slagen till döds.
Wrret- eller SlarciiN-Hindersliamiiiaren , ett
jernbruk i Ramsbergs sockeo af Örebro län, bar
2 bärdar, 1 baminmare och 600 skepp:d
stång-jernssmide af eget tackjern. Skeppar på
Stockbolin. Äges af ett bolag, och disponeras af J.
W. Beskow.
Wreta, fordom ett kloster i den socken, som nu
bär delta namn, var anlagdt år 1128 af kouung
Inge d. y., som bär med förgift blef afdagatagen
år 1129 Det beboddes först af
Benediktiner-nun-nor; men konung Carl Sverkersson ditsatte år 1 162
jungfrur af Bernhardiner-orden, hvilka geoom sina
gudaktighetsöfningar och bandaslöjder drogo
mänga, äfven förnämare mäns döttrar in uti klostret.
Wreta blef derigenom snart ett moderkloster, och
skickade ifrån sig nunnesvärmar åt flera håll,
såsom till Gudhem i Westergötbland, Riseberga i
Nerike, Sko i Upland och Askaby i Östergöthland.
Lemningar efter många och stora stenbyggnader
bevittna äunu detla klosters fordna betydenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
